Zinnia är ett eget släkte bestående av ett 20-tal arter, de flesta hemmahörande i Mexiko. Det var Linné som namngav släktet för att hedra Gottfried Zinn (1727-1759), som var den förste att beskriva Zinnia. De tillhör den stora familjen Asteraceae, asterväxter, eller med det väl beskrivande namnet korgblommiga växter. Här hittar vi astrar, tistlar, maskrosor, solrosor och prästkragar. Korgen består av tätt sittande holkfjäll, vilka syns tydligt på zinnians vackra knoppar. Blommorna är uppbyggda av två delar, strålblommor i kanten och tratt- eller rörlika diskblommor som hos zinnia bildar en hög knapp i mitten av korgarna. När diskblommorna slår ut tittar de gula ståndarna fram som skira lysande vippor. De nektarfyllda blommorna älskas av fjärilar, bin och humlor.

De zinnia som vi främst odlar i våra trädgårdar är Zinnia (Zinnia elegans), Marylandzinnia (Zinnia marylandica), Dvärgzinnia (Zinnia angustifolia) och Guldzinnia (Zinnia haageana). Husarknappar kallas för Creeping zinnia på engelska, men de tillhör ett annat släkte, Sanvitalia, och tas inte upp här. Inom alla arterna finns mängder av fantasifulla och färgstarka sorter. De kan vara mer eller mindre fyllda med synlig eller nästan gömd mittknapp.

Zinnia, Zinnia elegans, är kanske den mest välkända. Höjden på de olika sorterna varierar från 40-70 cm. De kan vara dubbla med tydlig mittdisk som den orangea ’Oriole’, en kulturarvssort som odlats sedan 1700-talet eller helt fyllda som den bollrunda ’Queeny Lime Orange’. En favorit är den limegröna ’Green Apple’ som får fyllda gröngula blommor. De högre sorterna passar bäst i rabatter medan de lägre kan odlas i urnor tillsammans med andra sommarblommor.

Dvärgzinnia, Zinnia angustifolia, blir sällan över 30 cm, även om det finns något högre sorter, och har ett buskigt växtsätt. Arten har enkla orangea blommor med en tydligt framträdande mittknapp vars blommor när de slår ut bildar vackra orangegula kransar. Även här har växtförädlare tagit fram sorter i flera färger, men oftast enkla eller dubbla blommor i gul-orange-röda- och rosa nyanser.

Marylandzinnia, Zinnia marylandica, är egentligen en hybrid, en korsning mellan Z.elegans och Z.angustifolia som blivit en egen art. Den är något lägre och buskigare än Z.elegans, men har samma stora variationsrikedom vad det gäller blommornas form och färg. Jämför bara den lysande magentarosa ’Zahara Double Strawberry’ med bollrunda dahlia-liknande blommor med den enkla ’Zahara Starlight Rose’. Man kan inte annat än beundra naturens mångformighet.

De halvfyllda och tvåfärgade sorterna av Guldzinnia, Zinnia Haageana, var mycket populära runt förra sekelskiftet. ’Chippendale’ som är en kulturarvssort från den tiden, har typiska roströda enkla och dubbla blommor med gyllengula spetsar på kronbladen. Den har ett buskigt växtsätt och blir inte högre än 30 cm. Ett utmärkt val för krukor och lådor. ’Soleado’ är mer lysande gul men med samma växtsätt. De båda tillsammans i framkanten på en rabatt kommer definitivt skapa ett enastående blickfång.

Zinnia 'Queeny Lime Red'

Marylandzinnia 'Zahara Starlight Rose'

Marylandzinnia 'Zahara Double Strawberry'

Odla zinnia

Zinnia är enkla att odla från frö. Eftersom det här är växter från Mexikos ökentrakter kan man lätt räkna ut att de gillar sol och värme. Så inte för tidigt, i början av april brukar vara lagom, eller räkna baklänges från utplanteringstid vilket absolut måste vara då all risk för nattfrost är över. Det tar ungefär 9 veckor från sådd till utplantering. Så i krukor eller sålåda med såjord, fröna ska täckas, lägg gärna en bit fiberduk eller plast med lufthål över krukorna, sådden får inte torka ut. Den optimala groningstemperaturen för zinnia ligger runt 20–22 °C. Så snart de första bladen börjar visa sig ska plasten tas bort, kondensdroppar är förrädiska för småplantor. Fiberduken kan ligga kvar. Håll jorden fuktig, men inte genomvåt. Underbevattning är alltid bäst för småplantor och lätt att sköta med hjälp av en kapillärmatta. Det här är nämligen en av zinniaplantornas svaga punkter, för mycket fukt runt småplantor gynnar förökningssvampar som kan ta död på en hel sådd på några dygn.

När plantorna börjar få fler blad är det dags att skola om. Ge dem varsin kruka med god planteringsjord. Nu kan temperaturen sänkas till runt 15 °C nattetid, de ska stå ljust och belysning kan vara en bra idé om de inte kan stå i ett växthus eller ett inglasat uterum/balkong. Fortsätt vattna underifrån, efter några veckor kan svag växtnäring ge plantorna extra skjuts. Toppa dem gärna ovan ett blad så kommer de att grena sig och bli precis så knubbiga som man vill ha dem. Innan de planteras ut måste de avhärdas. Ställ dem ute i skugga under dagen, ta in dem på natten under minst en vecka. Täck dem med fiberduk i början. Zinnia är väldigt frostkänslig, guldzinnia är något tåligare, men de älskar sol och en varm och vindskyddad växtplats. Eftersom zinnia inte gillar för mycket väta kan de som odlas i krukor med fördel flyttas till skyddad plats när den svenska sommaren visar sig från sin sura sida.

Höga zinnior kan behöva stöd i rabatten. Plocka in dem i härliga buketter, för det ger inte bara härlig färgprakt på frukostbordet, det gör dessutom att plantorna bara levererar ännu fler blommor. Unna dig själv att njuta mer av sinnliga zinnia.