Odla mynta i rabatt och kruka

Vad är mynta?

Mynta är ett växtsläkte i familjen kransblommiga växter. Myntor är aromatiska kryddörter, många med ren doft och smak av mint, andra med inslag av exempelvis citron och äpple. Det finns också prydnadsväxter som i sitt namn bär ordet ‘mynta’, exempelvis drakmynta och kattmynta. De är inte kryddörter men har gemensamt med myntorna att blad och blommor doftar aromatiskt, ofta med inslag av mint.

De myntor som tillhör myntasläktet, Mentha, kallas ibland för äkta myntor; detta för att skilja dem från växter som tillhör andra släkten men som har ’mynta’ som en del i sitt namn. Gemensamt för äkta och andra myntor är att de ingår i den stora familjen kransblommiga växter.

Väldoftande kransblommiga växter

Familjen kransblommiga växter, Lamiaceae, innehåller ungefär 200 växtsläkten som tillsammans samlar runt 5 000 arter. Bland kransblommiga växter hittar vi många av våra aromatiska örter och kryddväxter som timjan, salvia, basilika och förstås de ”äkta” myntorna. Förenande för merparten av arterna inom familjen kransblommiga växter är just att de doftar, vissa svagt andra intensivt.

I vissa länder kallas de kransblommiga växterna även för mintfamiljen, vilket visar att mintdoften fått symbolisera det aromatiska hos växterna även om långt ifrån alla doftar just mint. Kanske är det därför mynta finns med i namnet hos väldoftande kransblommiga växter även utanför myntasläktet.

Pepparmynta, Mentha x piperita, innehåller mängder av det uppfriskande smakämnet pepparmint.

Myntor i myntasläktet

Klassificeringen av arter och sorter inom myntasläktet, Mentha, är klurig. Det finns mängder av små variationer och olika arter korsar sig villigt. Vetenskapliga och svenska namn ändras med jämna mellanrum för att försöka bringa ordning. För oss som odlar behöver det inte spela så stor roll men det kan vara bra att veta att en favoritmynta plötsligt kan byta namn och att det i så fall beror på att botanikerna åter har dykt ner i arbetet med klassificeringen av myntasläktet.

Släktnamnet Mentha, valde Linné efter Minthe, en nymf i den grekiska mytologin.

Myntor är fleråriga örter som har krypande jordstammar. De sprider sig krypande under mark och skickar ut så kallade jordlöpare i jorden som i sin tur skickar upp nya plantor.

Grönmynta sätter smak

Grönmynta, Mentha spicata, är en av de mest använda myntorna för att sätta smak på exempelvis tandkräm, tuggummi och godis. Artnamnet spicata är latin för ’ax’ och beskriver hur grönmyntan blommar med små violetta ax. Ibland kallas grönmynta även allmänt för krusmynta, men krusmynta är egentligen en sort av grönmynta vid namn ’Crispa’.

På engelska heter grönmynta ’spear mint’, där ordet ’spear’, spjutspets på svenska, syftar på att bladen har en liten spets längst ut. I det brittiska köket används grönmynta flitigt som krydda i kötträtter, inte minst lamm, och i den typiska mintsåsen.

Grönmynta är en odlad art men den kan dyka upp i naturen i Sydsverige. Plantan blir ca 40 cm hög och blommar men sina dekorativa ax i augusti till september. Färska blad ger ett välsmakande örtte och torkade blad är en fin krydda att använda i soppor och kötträtter.

Uppfriskande pepparmynta

Pepparmynta, Mentha x piperita, är arten som innehåller mängder av det starka och uppfriskande smakämnet pepparmint. Smakgivare i pepparmint är mentol, ett organiskt ämne som utvinns ur pepparmyntan. I dagligt tal använder vi gärna ordet ’mint’ för att beskriva smaken på halstabletter, karameller och choklad eller doften hos oljor och krämer som innehåller mentol.

Bokstaven x i pepparmyntans vetenskapliga namn berättar att arten är en hybrid, det vill säga en korsning. De korsade arterna i pepparmyntan är grönmyntan och vattenmynta, Mentha aquatica.

Pepparmynta blir ca 50 cm hög och blommar i augusti till september. Pepparmynta har samma användningsområde som grönmynta men ger en mer intensiv smak.

Vildväxande vattenmynta

Vattenmynta, Mentha aquatica, växer vilt på våta ängar och längs kusterna i södra delen av landet. Att den trivs vid vatten avslöjar artnamnet aquatica, som kommer från latinets aqua, ’vatten’. Vattenmynta doftar intensivt av pepparmynta.

Vattenmynta blir ca 45 cm hög och blommar i juli till september med lila blommor i täta klotformade klasar. Färska och torkade blad är goda till te och torkade blommor ger en frisk doft till potpurri.

Äppeldoftande rundmynta

Rundmynta, Mentha suaveolens, har en lite söt och mild smak av mint och bladen doftar av äpple. Artnamnet suaveolens är en sammansättning av latinets suavis, ’angenäm’ och olere, ’lukta’. Den förekommer vildväxande vid gårdar och vägkanter. Bladen är lite rynkiga och ludna på undersidan.

Rundmynta blir ca 30 cm hög och blommar i juli till september med små purpurrosa täta spiror. Färska blad är goda i kalla drycker och drinkar och kan ersätta den marockans myntan, som inte går att föröka med frön.

Marktäckande myntor

Myntor som är låga till växten och som bildar täta plantor är läckra marktäckare eftersom de doftar när en fot nuddar längs marken.

Krypmynta ’Mini Mint’, Mentha requienii, är en mossgrön marktäckare med små lila blommor. Den är en utmärkt trampväxt och vacker i krukor och lådor. Krypmynta är inte lika härdig som sina släktingar och kan gärna odlas som ettåring.

Polejmynta, Mentha puleguim, är en sällsynt mynta lämplig som marktäckare i rabatten. Blommorna är rödvioletta och hela växten doftar av mint.

Myntor utanför myntasläktet

Utanför myntasläktet hittar vi många vackra fleråriga växter som har ordet mynta i sitt namn. Som vi nämnt tidigare tillhör de alla samma familj som ”de äkta” myntorna, nämligen kransblommiga växter, men de representerar helt olika släkten.

Temyntor, Monarda, odlas främst för sina vackra blommors skull men kan också användas som smaksättare till te. Blomningen sträcker sig från juli till september. Vanlig temynta, Monarda didyma, har skära blommor som sitter i olika etage på en 80 cm hög, stadig stjälk. Blad och blommor doftar utsökt av timjan. Citrontemynta, Monarda citriodora, kallas också citronbergamott för sin intensiva sötaktiga doft av citrus. Den blir ca 60 cm hög. Prickig temynta, Monarda punctata, har läckert gula och ljusrosa blommor med rosa prickar. Växten doftar starkt av mynta och timjan. Prickig temynta är reslig, ca 80 cm hög, och en prydlig art för rabatt och örtagård.

Drakmynta, Physostegia virginiana, har rörformade blommor i vitt, rosa och lavendel beroende på sort. Höjden skiftar också mellan de olika, från ca 40 cm upp till över 75 cm. På engelska kallas drakmynta för ”den lydiga plantan” därför att en blomma som puttas åt ett håll tenderar att stanna där. Till skillnad från de flesta andra växter som har ordet mynta i sitt namn så har drakmynta ingen doft. Drakmynta är vacker i rabatt och en fin snittblomma.

Kungsmynta, Origanum vulgare, eller oregano som kryddväxten ofta kallas, är en av våra mest använda torkade kryddor. Oregano har en mintaktig doft men med en helt egen karaktär och smaken är något besk. Oregano blommar i juli till september med rosalila blommor och blir ca 40 cm hög. Det finns även en vit sort av kungsmynta som heter ’Alba’. Oregano är vacker i örtagården men också i rabatt och kruka. Den sprider sig villigt och lockar mängder med bin och andra pollinatörer.

Kattmynta, Nepeta cataria, har grågröna blad med luden undersida och vita blommor som sitter i täta kransar längs stjälken. Blad och blommor doftar mint och innehåller ett ämne som har en stark lockelse på katter. Citronkattmynta ’Citriodora’ doftar citron. Kattmynta blomma från juni till september och blir ca 50 cm hög.

Bladmynta, Perilla frutescens var. crispa, ’Röd Shiso’, är en ostasiatisk örtkrydda med dekorativa purpurröda blad. Doften är exotisk och kan beskrivas som en blandning mellan koriander, citron och curry. Bladmynta skördas som små blad för att användas färska i sallader eller plockas senare till sushi.

Anisisop, Agastache, är ett släkte med prydnadsväxter för perennrabatt och kruka som alla har aromatiska blad och blommor, vissa med doft av mint. Koreansk anisisop, Agastache rugosa, kallas även för koreansk mynta. Den blommar från juli till september i purpurrosa blomspiror över pepparmintsdoftande blad. Höjd ca 80 cm. Kolibrimynta, Agastache x hybrida, är en fantastisk dragväxt för bin, humlor och fjärilar. Blomningen pågår från juli till september, först med varmt korallrosa blomknoppar som när de slår ut skiftar till purpurrött och syren. Bladverket är aromatisk mintdoftande. Växten blir ca 30 cm hög. Orange Kolibrimynta, Agastache aurantiaca, finns i olika sorter från gula till korallrosa och orange blommor. De blommar från juli till september och blir 30–45 cm höga.

Amerikansk ädelmynta, Pycnanthemum tenuifolium, har en mycket fin smak och doft av mint. De vita blomklasarna är dekorativa och lockar mängder av bin och andra pollinatörer.

Vild basilika, Clinopodium vulgare, kallas även bergmynta och är en vacker halvbuske med rosa kransblommor och starkt aromatiska mintdoftande blad. Den blommar i juli till september och blir 70 cm hög.

Myntor i rabatt, örtagård och kruka

I trädgården, täppan och på balkongen är det roligt och inspirerande att gå utanför ramarna och helt enkelt odla det vi tycker om där vi tycker det är vackert och lämpligt.

De ”äkta myntorna” är örtkryddor och ett naturligt inslag i kryddträdgården men de passar utmärkt även i rabatt. Bland mer strikta perenner lättar de upp och i en vildare plantering smälter de in perfekt. Myntor odlas också med fördel i kruka på terrass och balkong där de sprider väldoft, vild skönhet och lockar insekter. I krukan hålls dessutom rötterna på plats, vilket passar dig som inte vill att myntorna sprider sig i trädgården.

Prydnadsväxterna som har ’mynta’ i sitt namn odlas å sin sida i första hand för att pryda perennrabatten och krukarrangemang. Men de kan även odlas i kryddträdgården, inte för att användas som kryddor utan för sitt prydnadsvärde. Vill du skörda dina kryddväxter innan de går i blom kan prydnadsväxterna få stå för örtagårdens blomsterfägring.

Låt fantasin flöda och njut av dina odlingar precis så som du själv vill ha dem.