Odling − för hälsa och glädje | Impecta
När vi petar ner ett litet frö i fuktig jord låter vi ett alldeles enastående kretslopp snurra vidare. I fröet finns grodden som bär på anlag till rot och skott och de första små hjärtbladen till nästa växt. Denna lilla med helt avgörande del av odlingen räcker egentligen för att förstå varför vi mår så bra av att bruka jorden - det ger oss en känsla av sammanhang; att vara en del i ett naturligt kretslopp.

Därför mår vi bra av att odla

  1. Vi skapar vår egen fria plats på jorden.
  2. Vi får luft, ljus och rörelse.
  3. Vi tillfredsställer alla våra sinnen.
  4. Vi gör nytta för vår närmiljö.
  5. Vi belönas med blommor, frukt, bär och grönsaker.

Industrialismen flyttade människor från landet till staden och därmed bröts den naturliga kopplingen mellan människa, odling och natur. Det är lätt att tänka sig att det i städerna vandrade många, vilsna gröna själar. I slutet av 1800-talet nådde kolonirörelsen Sverige. Livsmedelsbristen var förstås en högst väsentlig anledning till att människor gavs möjlighet att odla på en liten lott inne i stan. Enligt Rudolf Abelin, en av föregångarna inom svensk trädgårdsnäring, fanns dock en annan viktig aspekt på koloniodlingens betydelse för människorna i staden. Han skrev om kolonilotten att där:

”myllrar av lif och rörelse, där spritter av glada ord och där dallrar i hvarje fläkt af förhoppningens ljusa känslor. Mor och barn hafva gått ditut i förväg, och när ångvisslan ljuder eller klockan klämtar, skyndar far efter för att i skötet af sin familj tillbringa några lugna timnar i Guds fria natur med litet uppfriskande jordarbete och där intaga sin aftonmåltid. Han känner sig fri därute, han ser sina barn tumla om som ystra fålar i oskyldig glädje, och han gripes själf av ljusa drömmar om fröens och örternas spirkraft, om rik och välsmakande skörd.” (Koloniträdgården: en bok för stadsbor och industrisamhällen, 1907)

Redan i början av förra seklet fanns alltså en idé om att odling inte bara ger mat på tallriken utan också skapar mening och glädje för oss människor. Idag pratar vi mycket om trädgårdsterapi och det bedrivs forskning på hur odling och närheten till naturen långsiktigt läker utarbetade kroppar och själar. Vad är det då som gör att vi mår så bra av att vara en del av växande grönska?


Odling - för hälsa och miljö

Från vilsam ordning till skönt kaos

Vi är alla olika och vi finner ro, glädje och återhämtning på olika sätt. Inom trädgårdsterapin arbetar man med allt från den strikta trädgården med raka gångar, ordnande sittplatser och strukturerade rabatter fria från ogräs till den vilda trädgården utan tydliga gränser, där det som växer tillåts växa och där sittplatsen kan vara en gammal sliten stol, en stubbe eller stor sten mitt i växtligheten. Längs med denna skala kan vi alla hitta vår väg till en trädgård, täppa eller koloni som erbjuder rätt balans mellan fysiskt arbete, planering, pyssel och ”bara vara” på ett sätt som är anpassat efter vår personlighet, erfarenhet och kunskap.


Frihet och egna val

I vardagslivet är det mycket som pockar på och vi ska samsas med andra i många olika sammanhang och ibland arbeta efter beslut vi inte alls är med på. När vi odlar bestämmer vi själv vilka fröer som ska sås, var de ska växa och när vi ska skörda. Vi kan spontant bestämma att ett nytt grönsaksland ska grävas och gå från tanke till handling direkt. Vill vi ha en lähäck runt sallatslandet planterar vi det och vill vi fylla balkongen med bara squash och lavendel så gör vi det. Friheten och glädjen att själva sätta spelplanen när vi odlar gör gott för själ och hjärta.


Känna, dofta, lyssna, se och smaka

Odling tillfredsställer alla våra sinnen. Låt ett barn stryka handen över ludna lammöron och du har väckt en ny entusiastisk trädgårdssjäl till liv. Och tänk på doften av jord, gräs, löv, blommor, frukt, bär, vind, sol, regn, jordgubbssaft eller nybryggt kaffe i bersån − listan på hur trädgården doftar kan göras mycket lång. Trädgården har också sina härliga ljud; det prasslar, droppar, viner, kvittrar, surrar, knäpper och är ibland ljuvligt tyst. Sedan kommer synintrycken som för odlaren handlar lika mycket om de stora vyerna av ängar, rabatter, träd och buskar som om den lilla grodden som yrvaket tittar upp, första nyckelpigan på våren, en häftig frökapsel eller ett litet smultron som börjat skifta i rött. Kvar har vi naturens syfte med hela härligheten – frukterna och bären som smakar så ljuvligt när vi har odlat dem själv.


Odling - för hälsa och miljö

Vi gör nytta!

När vi odlar gör vi nytta inte bara för oss själva utan vi blir ett litet kugghjul i ett hållbart sätt att leva. Genom att odla insektsvänliga växter hjälper vi våra livsviktiga pollinerare. Genom att odla ekologiskt värnar vi vår närmiljö men blir också mer medvetna och de större perspektiven på miljön. Genom att odla ätbart gör vi förstås nytta för vår egen hälsa men vi blir också mer medvetna konsumenter när vi vet hur grönsaker, frukt och bär produceras. Stadsodlare gör en fantastisk insats för den urbana miljön och i många städer används odling i parker och bostadsområden som ett sätt att föra människor samman och skapa en meningsfull fritid.


Rörelse, ljus och luft

Vem kan man hitta ute med stövlarna på i novemberrusket? Jo, odlaren som fixat inför vintersådden eller gör säsongens sista grävjobb i grönsakslandet. Eller kolonisten som räfsar in löv under buskar och träd. Och vem är det som knappt kan skönjas i skymningen en tidig vårkväll? Odlaren igen, som vill hinna nyttja de sista minuterna av ljus när vintern äntligen är över. Alltid finns det något därute att pyssla med, något att titta på eller att drömma om. Det naturliga sättet att hålla kroppen igång utomhus är en fantastisk bonus med att vara odlare.

Listan över odlingens fördelar kan göras lång, inte minst för att vi alla upplever olika saker när vi kör ner händerna i myllan. Fundera gärna på vad som är dina personliga vinster med att vara odlare. Rudolf Abelin skriver om kolonisterna i början av förra seklet att de vid skördefesterna firade att ”deras arbete icke endast skänkt saftig, närande mat åt visthusbodens enahanda förråd, utan också hälsa åt kroppen och glädje åt själen”.

Odling börjar alltså med att vi sår smått i form av ett litet frö och slutar med att vi skördar stort i form av blommor, frukt, grönt och en hel rad hälsobringande och glädjefyllda bonusar längs vägen.

Impecta Fröhandel

Impecta Fröhandel, 2019-11-27
Odling − för hälsa och glädje

När vi petar ner ett litet frö i fuktig jord låter vi ett alldeles enastående kretslopp snurra vidare. I fröet finns grodden som bär på anlag till rot och skott och de första små hjärtbladen till nästa växt. Denna lilla med helt avgörande del av odlingen räcker egentligen för att förstå varför vi mår så bra av att bruka jorden - det ger oss en känsla av sammanhang; att vara en del i ett naturligt kretslopp.

Läs mer
Blommornas färg och form − planera din blomsterrabatt

I vår egen lilla värld av blommor är det roligt att ta ut svängarna och odla alla tänkbara färger och former. Precis så ska det vara - odling handlar om glädje och kreativitet. Längs vägen kan vi behöva tänka till kring hur blommornas färger och former samspelar i rabatten för att de olika sorterna ska komma bäst till sin rätt.

Läs mer
Fem tips för odling inomhus

Med hjälp av extra belysning kan vi odla bladgrönt och kryddväxter inomhus året runt. Tänk att skörda gröna, välsmakande nyttigheter på köksbänken mitt i smällkalla vintern. Genast blir det lite mindre kallt. Bäst lämpade är de sorter vars blad vi kan skörda när de är unga och späda.

Läs mer
Odla squash och pumpa − och förstå skillnaden mellan dem

Squash och pumpa skänker sann glädje till en trädgård, täppa, koloni eller balkong. Fulla av växtkraft bjuder de på frodig grönska, läckra blommor och rika skördar. Det finns mängder av läckra sorter vars namn ibland skapar en viss förvirring − varför heter vissa sorter squash och andra pumpa?

Läs mer
Logga in
Favoriter
Kundtjänst