Förodling – 10 frågor och svar

Förodling – 10 frågor och svar

Redan i januari är det dags att förodla vissa arter och sorter av fröer inomhus. För dig som är nybörjare svarar vi på de 10 vanligaste frågorna om förodling.

Varför ska jag förodla fröer?

Syftet med förodling av fröer inomhus är att ge ett försprång till perenner, sommarblommor och grönsaker som har lång utvecklingstid. Tack vare förodlingen hinner växterna blomma och ge skörd trots vår korta växtsäsong.

En alldeles speciell fördel med förodling i just vårt land är att vi får möjlighet att pyssla med sådder och se fröer gro redan tidigt på säsongen. Vintern och den tidiga våren blir grönare.

De 10 vanligaste frågorna om förodling av fröer

1. När kan jag börja förodla fröer?

Informationen om när fröer ska förodlas hittar du på fröpåsen till varje enskild sort. Det kan stå exempelvis: ”Förodlas inomhus januari till mars.” Att det är ett spann på flera månader som anges som tid för förodling har två orsaker:

Förodling i olika delar av landet: Plantorna som drivs upp under förodlingen planteras utomhus när frostnätterna är helt över. Tiden för när det är skiljer sig mycket åt i landet. Detta gör att tiden för förodling också skiljer sig åt; om du bor norrut väntar du några veckor jämfört med odlare som bo i södra delen av landet.

Växtbelysning eller inte: Om du förodlar i början av året, fram till slutet av mars, behöver sådderna extra belysning. Om du inte vill använda belysning väntar du med förodlingen tills ljuset utomhus återkommer i slutet av mars, början av april. Ställ då sådden i ett ljust fönster.

2. Vad använder jag för jord vid förodling?

Vilken jord som ska användas när du förodlar står på förpackningen till respektive frösort. Det är viktigt att följa den anvisningen eftersom grobarheten hos fröet påverkas av vilken jord det planteras i. Oftast står det ”Använd såjord”. Sådan jord är mycket finfördelad, lätt och porös, vilket är den bästa miljön att gro i för de flesta fröer. Såjorden är också näringsfattig. I fröet finns redan all näring som behövs den första tiden i livet: för groning, en första liten rot och ett första skott med blad.

3. Vad betyder stratifiering av fröer?

En del fröer behöver genomgå en period av kyla för att gro. Utan köldperioden får fröet ingen signal om att bryta den så kallade frövilan. Utomhus sker denna process naturligt då fröer faller till marken under hösten, vilar under den kalla vintern och gror när värmen kommer nästa vår. Långt ifrån alla fröer behöver stratifieras. Läs på förpackningen eller vid produktbeskrivningen till varje enskild sort. Skulle du behöva stratifiera dina fröer finns tips på hur du gör här.

4. Vad innebär det att ett frö är ljusgroende?

Ljusgroende fröer behöver ljus för att gro. När du sår ljusgroende fröer ska de därför inte täckas med jord. Så fröerna genom att trycka dem lätt mot fuktig jord. Täck gärna med ett tunt lager perlit, ett vulkaniskt material som släpper igenom ljus. Fördelen med perlit är att fröerna hålls på plats och att fukten stannar kvar längre än om fröerna ligger helt öppet.

Förkultivering i januari

5. Måste jag ha extrabelysning till försådder?

När du försår under årets mörka månader, från januari till mars, behöver sådden extra belysning. Växternas fotosyntes är beroende av ljus och under vintern räcker det naturliga ljuset i fönsterkarmen inte till för att skapa en energigivande fotosyntes. Välj en växtbelysning med LED-lampa för att spara energi. Låt lampan vara tänd 16 timmar per dygn. Övriga timmar ger sådden nödvändig dygnsvila. Använd gärna en timer. Om du förodlar i ett ljust fönster kan du minska antalet timmar med belysning allteftersom det naturliga ljuset ökar, från slutet av mars och framåt. Läs mer: Belysning vid förodling – så funkar det.

6. Hur vattnar jag mina sådder?

Sådder behöver en bra vattenbalans – å ena sidan mår inga fröer bra av att ligga blött, å andra sidan kommer groningen inte i gång om jorden är helt torr. Gör så här för att skapa bäst miljö för dina försådder:

  1. Så i fuktig jord.
  2. Ge sådden en transparent täckning med lufthål.
  3. Vattna helst sådden underifrån. Ställ exempelvis krukorna på en bricka med liten kant och vattna direkt på brickan.
  4. Ta av täckningen då och då om jorden är blöt. Lufta några timmar och täck igen.

7. Varför blir plantorna långa och rangliga?

När dina fröer har grott börjar en planta växa tills sig med en stjälk som blir längre och blad som utvecklas längs stjälken. Under groningen behöver fröet värme och rådet på fröpåsen är ofta att ställa sådden i rumstemperatur. Men efter groningen behöver du tänka om − förkultiverade plantor som står kvar i rumstemperatur riskerar att växa för snabbt. Om plantorna dessutom får för lite ljus drar de i väg på jakt efter ljus och kan då bli riktigt långa och rangliga. Försök hitta en sval att ställa sådderna på efter att de har grott och ge extra belysning.

8. Att omskola plantor – vad betyder det?

När rötterna på dina sådda plantor har börjat växa till sig och stjälk och blad utvecklas ovan jord är det bra att skapa större utrymme och erbjuda en näringsrik jord. Det är dags att omskola plantorna.

Gör så här:

  1. Omskola när de första karaktärsbladen har bildats.
  2. Välj en lite större kruka än den som fröet har grott i.
  3. Fyll nya krukan med lucker, näringsrik jord.
  4. Plantera fröplantan lite djupare i den nya krukan.
  5. Odla vidare på en ljus och sval plats.

9. Ska jag toppa mina sådda plantor?

När dina sådda plantor har kommit upp en bit berättar sättet som de växer på om det är en sort som bör toppas eller inte. Dessa behöver inte toppas:

  1. Sorter som bildar täta bladrosetter direkt ovan jord, som grekvädd och tusensköna.
  2. Sorter som tidigt delar upp sig i flera långa blad på en låg stjälk, som ringblomma och röllika.

Sedan finns de sorter som utvecklas med stjälkar som växer en och en, antingen korta eller som ett spjut rakt upp. Nya bladpar bildas på stjälken efterhand som den blir längre. Det är dessa sorter som ofta följs av rådet ”toppa för buskigare växtsätt” i odlingsbeskrivningen. Exempel är pelargon, fagertrav, petunia, luktärt, zinnia palettblad, rosenskära, anisisop, lejongap och basilika.

Gör så här: Toppa plantan när den nått en höjd på 10–15 cm. Knipsa eller klipp av stjälken precis ovanför ett blad eller bladpar. Här kommer plantan att grena sig. Toppa alltid ovanför ett blad eller bladpar så att det finns en tillväxtpunkt för plantan att växa vidare ifrån. Upprepa eventuellt toppningen flera gånger under tillväxten för att skapa ytterligare förgreningar.

10. Att avhärda plantor − vad betyder det?

När risken för frost är över och jorden utomhus har torkat upp och börjat bli varm är det dags att plantera ut dina förodlade plantor. Innan de planteras på sin växtplats, på friland, i odlingslådor eller krukor, behöver de vänja sig långsamt vid klimatet utomhus. Såväl kyla som sol och vind kan komma som en chock i början. Du behöver avhärda dina plantor genom att ställa ut dem en stund varje dag. Välj en skyddad plats i skuggigt läge och flytta plantorna mer och mer ut i solen för varje dag som går. Ta in dem på nätterna. Förläng tiden utomhus så sakteliga och efter en till två veckor är plantorna starka nog att planteras ut på växtplatsen.

Om du har förodlat en stor mängd plantor kan pysslet med att bära dem ut och in varje dag bli övermäktigt. Då kan du skapa en plats där plantorna är skyddade dygnet runt från stark sol, vind och temperaturväxlingar. Om du har ett växthus kan du ställa du dina förkultiverade plantor där och skydda de med fiberduk.

Hoppas att du har fått svar på lite av dina frågor kring förodling. På Jordnära finns mycket mer att läsa, om sådder, odling och trädgård.

Impecta Fröhandel

Jordnära
På Impecta Fröhandel delar vi gärna med oss av vår kunskap. Här samlar vi jordnära artiklar om odling och frösådd samt utvalda sorter som vi lyfter fram lite extra under rubriken Veckans frösort. Välkommen till Jordnära – tankar och tips för odlarvänner.

Veckans Frösort

Knopp ger krydda

Solen steker klipporna som reser sig ur havet längs Siciliens kust. Det är en näringsfattig, torr och karg natur som borde skrämma bort all växtlighet. Ändå färgas klipporna av kaprisens krispigt gröna, ovala blad upphängda på långa grenar. Att skörda den välsmakande blomknoppen som ger krydda åt mat världen över är en utmaning då varenda en plockas för hand i den otillgängliga miljön. De knoppar som inte skördas slår ut i vita blommor med violetta strålande ståndare. När hösten närmar sig tilltar blomningen som en sista försäkran om att leva vidare till nästa år. På våra breddgrader odlar du kapris i kruka på terrass under sommaren och i fönsterkarmen resten av året.

Läs mer
För finsmakare

Som namnet avslöjar är strandkålens naturliga hemvist miljöer nära kusten. Där burrar salt- och vindtåliga ruggar av blad ihop sig i den ogästvänliga marken. I England har strandkål länge setts som en delikatess tack vare sina nötsmakande stjälkar och broccolilika blomknoppar. De stora bladen har en något besk smak vilket de brittiska kustinvånarna rådde bot på genom att bleka plantorna, såsom vi gör med sparris. Under hösten vandrade man ut längs stränderna och täckte strandkålen med tång. Tidig vår spirade sedan mjälla knoppar under vintertäcket. Efter primörskörden växte bladen till sig och snart lockades finsmakarna åter till stränderna för att plocka välsmakande stjälkar och blomknoppar.

Läs mer
Vindlande vial

Vårens späda, gröna skott är ivriga att få sätta fart. Rankor växer fram, finurligt beklädda med vingar och klängen. När de ger sig i väg på sin vindlande sommarfärd får buskar och snår agera stöd. Rankorna klättrar hit och dit bland kvistar och grenar med målet att ge sig upp i solljuset lagom till den ymniga blomningen. Finns det ingenting att klänga på täcks marken av en grön, yvig matta. Under sommaren slår rosenvial 'White Pearl' ut i pärlemorvita ärtblommor på korta stjälkar. Denna vindlande vial är luktärtens fleråriga och doftlösa släkting som vissnar på hösten för att återvända nästa säsong full av energi och vilja att blomma.

Läs mer
Ögonfröjd

Ett uppspelt stohej bryter ut när trädgårdens besökare passerar en buske till synes översållad av små papperslyktor. Det är när frukthölstret till japansk lykta får sin glödande orange höstkulör som växten väcker sådant intensivt intresse. Till vintern torkar frökapseln och får en ny glansperiod när lyktan täcks av gnistrande rimfrost i blek morgonsol. För den tålmodige väntar ännu en ögonfröjd då årsgamla lyktor är så skira att endast bladnerverna håller dem samman. Ett transparent nät bildas och där innanför lyser lyktans röda bär. Planterad i en vacker urna utgör japansk lykta en fantastiskt fin dekoration under lång tid och i olika spännande skepnader.

Läs mer

Välj land

Stäng och fortsätt med SEK