Odla med biokol

Odla med biokol

Biokol är en suverän jordförbättrare som på lång sikt gör stor nytta i såväl sand- som lerjordar. Du kan använda biokol i jorden på friland och i odlingslådor och kärl.

Vad är biokol?

Biokol bildas när organiskt material, som restprodukter från växtriket, träflis eller tång, hettas upp i en syrefri miljö, så kallad pyrolys. Biokol förbättrar din jord genom att göra den porös och syrerik och öka dess förmåga att ta upp och hålla kvar vatten och näring under lång tid.


Biokol som jordförbättrande material

Om du tittar nära på en bit biokol ser du att ytan är mycket porös, likt en tvättsvamp. Denna yta har en mycket effektiv förmåga att suga upp och hålla kvar såväl vatten som näring. Växter använder vatten som transportör av näring, vilket gör biokolet till en utmärkt källa för växternas rötter att hämta vatten och näring ur. När biokolet suger upp vatten bildas luftiga fickor i jorden runtomkring, vilket gör jorden syrerik och lucker. I en sådan miljö har rötterna lättare att ta sig fram och växa sig starka.


Biokol i sandjord och lerjord

Förutsättningarna för växterna skiljer sig åt i olika jordar. För dig som odlar i sandjord är utmaningen att jorden är mager och snabbt torkar ut. Du som odlar i lerjord kan uppleva att jorden är kompakt och att det tar lång tid för den att torka upp och bli varm på våren. För såväl sandjorden som lerjorden är biokol en bra jordförbättrare.

Biokol i sandjord: I en mager sandjord har biokol som allra störst effekt, då näringshalten med tiden kommer öka markant. En sandjord med biokol blir bättre på att hålla vatten och näring. Växterna klarar torka mycket bättre och jorden kommer få ett välgörande mikroliv som i sin tur bidrar till ökad mullhalt.

Biokol i lerjord: En lerjord med biokol blir luftigare. Den riktigt tunga lerjorden får en mer stabil struktur; i stället för stora, kompakta jordkokor fördelas jorden på sikt i mindre delar. Rötterna får lättare att ta sig fram och risken för frostskador minskar eftersom jorden lättare torkar upp.

Biokol är ett stabilt material som inte bryts ner i marken på samma sätt som annat organiskt material. Detta gör att biokolet finns kvar mycket länge i jorden, men det innebär också att det inte bidrar med egen näring. När du odlar med biokol behöver du därför först ladda det med näring av något slag.


Biokol

Ladda biokol med näring

Om du tillför neutralt, alltså icke laddat, biokol i din jord så kommer det suga åt sig näring som finns i jorden. Detta är egentligen inget problem på lång sikt utan innebär starten på din odling med biokol som jordförbättrande material; biokolet laddas med näring som sedan finns tillgängligt för dina växter. Men om du inte vill riskera att urlaka jorden på näring under de första säsongerna är det bästa att ladda neutralt biokol med näring.

I trädgårdshandeln finns biokol att köpa som redan är mättat med näring. För att själv ladda biokol gör du så här:

Ladda biokol med fast gödning
Stallgödsel, kompost eller annan fast gödning kan du blanda med biokol i en hink eller skottkärra. Använd fem gånger så mycket gödselmaterial som biokol. Vattna och låt blandningen stå några dagar för att biokolet ska dra till sig näringen.

Ladda biokol med flytande näring
Du kan också ladda biokol med flytande näring, antingen köpt eller så kan du använda nässelvatten eller urin. Lägg biokol i en hink och häll över den flytande näringen. Använd samma mängd näring som biokol. Låt stå någon vecka.

Gör nässelvatten så här: Lägg nässlor i en hink och fyll upp med vatten. Rör om. Efter några dagar silar du av nässlorna. Späd nässelsörjan med vatten tills färgen på vattnet blir som te.


Biokol har effekt på lång sikt

Odling med biokol är en långsiktig investering i en näringsrik, lucker jord. Vänta dig inga underverk första säsongen utan se odlingen med biokol som ett projekt över lång tid.


Biokol i jorden

Odla med biokol – gör så här

Biokol kan du använda i din odlingsjord på friland och i odlingslådor och kärl.


Biokol på friland

På friland kan du ha som riktmärke att tillföra 1–5 liter biokol per kvadratmeter. Gräv ner biokolet 20 till 30 cm i jorden. Om du har laddat det med fast gödning gräver du ner hela blandningen.

 

Biokol i odlingslådor och krukor

I odlingslådor och krukor kan du ha som riktmärke att tillföra 1 dl biokol per 10 liter jord. I lådor kan du göra som på friland, gräva ner kolet 20 till 30 cm i jorden. Om du använder biokol i kruka kan du blanda biokol och jord och fylla krukor med.

 

Biokol binder koldioxid

När du odlar med biokol sörjer du inte bara för en långsiktigt frisk och mullrik jord utan det finns en klimatpositiv effekt också. En trädgård är redan från början klimatneutral – samma mängd koldioxid som binds i växterna medan de lever släpps ut i atmosfären när de förmultnar. När biokol bildas av växtmaterial genom pyrolys stannar koldioxiden kvar i kolet där det är bundet för mycket lång tid framåt. Din odling blir som en liten kolsänka som tar upp mer koldioxid än den släpper ut.


Handla biokol

Impecta Fröhandel

Jordnära
På Impecta Fröhandel delar vi gärna med oss av vår kunskap. Här samlar vi jordnära artiklar om odling och frösådd samt utvalda sorter som vi lyfter fram lite extra under rubriken Veckans frösort. Välkommen till Jordnära – tankar och tips för odlarvänner.

Veckans Frösort

Knopp ger krydda

Solen steker klipporna som reser sig ur havet längs Siciliens kust. Det är en näringsfattig, torr och karg natur som borde skrämma bort all växtlighet. Ändå färgas klipporna av kaprisens krispigt gröna, ovala blad upphängda på långa grenar. Att skörda den välsmakande blomknoppen som ger krydda åt mat världen över är en utmaning då varenda en plockas för hand i den otillgängliga miljön. De knoppar som inte skördas slår ut i vita blommor med violetta strålande ståndare. När hösten närmar sig tilltar blomningen som en sista försäkran om att leva vidare till nästa år. På våra breddgrader odlar du kapris i kruka på terrass under sommaren och i fönsterkarmen resten av året.

Läs mer
För finsmakare

Som namnet avslöjar är strandkålens naturliga hemvist miljöer nära kusten. Där burrar salt- och vindtåliga ruggar av blad ihop sig i den ogästvänliga marken. I England har strandkål länge setts som en delikatess tack vare sina nötsmakande stjälkar och broccolilika blomknoppar. De stora bladen har en något besk smak vilket de brittiska kustinvånarna rådde bot på genom att bleka plantorna, såsom vi gör med sparris. Under hösten vandrade man ut längs stränderna och täckte strandkålen med tång. Tidig vår spirade sedan mjälla knoppar under vintertäcket. Efter primörskörden växte bladen till sig och snart lockades finsmakarna åter till stränderna för att plocka välsmakande stjälkar och blomknoppar.

Läs mer
Vindlande vial

Vårens späda, gröna skott är ivriga att få sätta fart. Rankor växer fram, finurligt beklädda med vingar och klängen. När de ger sig i väg på sin vindlande sommarfärd får buskar och snår agera stöd. Rankorna klättrar hit och dit bland kvistar och grenar med målet att ge sig upp i solljuset lagom till den ymniga blomningen. Finns det ingenting att klänga på täcks marken av en grön, yvig matta. Under sommaren slår rosenvial 'White Pearl' ut i pärlemorvita ärtblommor på korta stjälkar. Denna vindlande vial är luktärtens fleråriga och doftlösa släkting som vissnar på hösten för att återvända nästa säsong full av energi och vilja att blomma.

Läs mer
Ögonfröjd

Ett uppspelt stohej bryter ut när trädgårdens besökare passerar en buske till synes översållad av små papperslyktor. Det är när frukthölstret till japansk lykta får sin glödande orange höstkulör som växten väcker sådant intensivt intresse. Till vintern torkar frökapseln och får en ny glansperiod när lyktan täcks av gnistrande rimfrost i blek morgonsol. För den tålmodige väntar ännu en ögonfröjd då årsgamla lyktor är så skira att endast bladnerverna håller dem samman. Ett transparent nät bildas och där innanför lyser lyktans röda bär. Planterad i en vacker urna utgör japansk lykta en fantastiskt fin dekoration under lång tid och i olika spännande skepnader.

Läs mer

Välj land

Stäng och fortsätt med SEK