Invasiva växter - vad är det?
Främmande arter av växter i såväl den vilda floran som i lantbruket och våra odlade trädgårdar är inget konstigt. Under tusentals år har vi själva valt att ta in arter från andra platser på jorden för att de har varit fördelaktiga i odlingen av mat eller ansetts vackra som prydnadsväxter. För det mesta går det bra och de främmande arterna införlivas med sund balans och konkurrens i natur, jordbruk och trädgårdar.
Ibland går det snett och de främmande arterna utvecklas till ett problem. De kan då komma att klassas som invasiva främmande arter. Det finns sådana arter bland djuren också, men här fokuserar vi på växter. En invasiv främmande art bland växter kan ställa till med exempelvis:
- En snabb och aggressiv spridning som slår ut andra arter och därför hotar den inhemska biologiska mångfalden.
- När inhemska arter konkurreras ut påverkas hela ekosystemet.
- Jord- och skogsbruk påverkas negativt ekonomiskt.
Invasiva främmande arter eller invasiva växter?
I Sverige är det Naturvårdsverket som ansvarar för att informera om invasiva främmande arter som växer på land. Deras information grundas i sin tur på en förordning inom EU vars syfte är att bekämpa dessa arter. EU har skapat en förteckning över invasiva främmande arter, som uppdateras efterhand. De arter som finns upptagna på listan får enligt lag inte odlas, säljas, bytas eller spridas i naturen inom EU:s gränser.
Ett exempel på en invasiv främmande art som de flesta känner till är jättelokan. Växten sprider sig mycket aggressivt, är svår att bekämpa och har en växtsaft som kan ge blåsor på huden i kontakt med solljus.
En annan art som många känner till är blomsterlupin, också den med en förmåga att ta över platsen den har etablerat sig på. Om blomsterlupin skriver Naturvårdsverket:
”Blomsterlupin omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter, men eftersom den är mycket invasiv rekommenderar Naturvårdsverket att man avstår från att plantera den och försöker förhindra att den sprider sig om man har den på sin mark.”
Ordet invasiv kan alltså användas på olika sätt, dels som en del i en lagligt styrd klassificering, främmande invasiva arter, dels som ett adjektiv, en invasiv växt, i betydelsen att den sprider sig mycket och upplevs som ett problem.
Vad gör jag åt invasiva arter?
Om du får in en växt i din trädgård som du inte vet vad det är och som du upplever sprider sig snabbt och på bekostnad av annat i din trädgård bör du gå in på Naturvårdsverkets hemsida och se om du kan få vägledning där. I många kommuner finns också bra kunskap om vilka invasiva främmande arter som har etablerat sig på olika platser i regionen.
Vare sig växten är klassad som en främmande invasiv art eller inte så kan du som trädgårdsägare uppleva den som ett problem. Du har kanske själv planterat växten, utan vetskap om hur snabbt den skulle föröka sig. Eller så har den spridit sig via frön eller rötter in i din trädgård.
Här kommer några tips på hur du kan tänka och agera om du får in en växt i trädgården som sprider sig mer än du önskar:
Lär känna växten
Om du inte redan vet, försök ta reda på vad det är för växt och vilken art den tillhör. Sök sedan information om växten:
- Är växten ettårig eller flerårig?
- Hur förökar den sig, via frön eller rötter alternativt både och?
- Finns växten på EU:s lista över främmande invasiva arter? Sök på Naturvårdsverket.se.
- Finns växten inte med på listan kan du söka vidare och se om den ändå anses som så pass invasiv att man bör undvika att odla den.
Ta reda på hur växten bekämpas
Om du kommer fram till att växten inte är önskvärd att odla försöker du ta reda på hur den bäst bekämpas. Har du tur finns tydliga råd, exempelvis att gräva upp växten med hela sitt rotsystem. Det kan också visa sig att den är svår att få bukt med, vilket ofta beror på att växten har ett mycket finurligt sätt att föröka sig på.
Spridning med frön
Jättebalsamin, Impatiens glandulifera, är klassad som en främmande invasiv art. Den är ettårig och sprider sig med frön. Växten har ett listigt sätt att sprida sig över större ytor genom att kapseln med mogna frön exploderar när den vidrörs vilket gör att fröna sprätter i väg. Här gäller det att ta bort blommorna innan de sätter frön. Om nya plantor ändå gror runtomkring plockas de bort och körs till soptippen.
Maskrosen känner vi alla väl till. Den är inte en främmande art och många tycker det är en vacker och somrig blomma. Andra odlare upplever den som invasiv när hela gräsmattan är gul i stället för grön. Maskrosen sprider sig oerhört effektivt med frön som flyger långa vägar i lätta, fluffiga bollar. Maskrosen stärker sin position ytterligare genom att ha en kraftig pålrot som kan leva i ett till tre år. Om hela roten grävs upp kommer plantan inte tillbaka men om roten bara bryts av växer den tillbaka igen. Maskrosens pålrot kan också föröka sig, men det går långsamt. Maskros bekämpas genom att klippa av blommorna innan det bildar frön och att gräva upp hela roten.
Spridning via rötter
Många av de invasiva arterna har mycket listiga sätt att erövra plats i jorden på. Rotsystemen kan gå mycket djupt eller mycket brett, eller både och. En del rötter har en smart funktion i att de bildar nya plantor om roten klipps av. Kvickrot är exempel på ett ogräs med sådana rötter, vilket namnet på växten skvallrar om. Kvickrot är inte en främmande invasiv art med den sprider sig aggressivt och är svår att bli av med.
Bekämpning av växter som sprids mycket intensivt via rötterna kan vara svår. Ett tålamodsprövande men ofta fungerande sätt är att kapa av växten vid marken så snart den har vuxit upp en bit. När grönskan ovan mark tas bort kommer ingen energi tillbaka till roten, som med tiden försvagas och förhoppningsvis dör. Detta kan dock ta några säsonger.
Mångfald i trädgården ger odlarglädje
Den här artikeln har handlat om växterna som sprider sig aggressivt på bekostnad av andra växter. En helt annan sak är alla vackra växter, såväl ettåriga som fleråriga, som gärna förökar sig och fyller ut i dina rabatter och odlingar, men utan att störa balansen eller hota den biologiska mångfalden. Ibland sprider de sig kanske lite för mycket men inte värre än att vi kan rensa bort och hålla tillväxten under kontroll. Dessa växter njuter vi av och de ger odlarglädje.
Katarina Kihlberg
Impecta Fröhandel
Impecta Fröhandel
