Ett frö ska gro − första sådden för dig som nybörjare

Ett frö ska gro - första sådden för dig som nybörjare

För fröodlare startar säsongen redan i januari med planer och drömmar för det prunkande året vi har framför oss. Det är också nu vi kan peta ner de första fröerna i jorden. Är du nybörjare kan det kännas lite osäkert i början. Låt oss därför berätta från grunden hur fröer och fröodling fungerar.

Vad ska jag tänka på vid frösådd?

  1. Förkultivering innebär att fröerna förodlas inomhus.
  2. Ta reda på om fröerna ska förkultiveras eller direktsås.
  3. Läs anvisningen på påsen för varje enskild frösort.
  4. Så i en lucker, näringsfattig jord.
  5. Frösådderna ska stå varmt, luftigt och fuktigt.

VAD ÄR ETT FRÖ?

De allra flesta växter på jorden är så kallade fröväxter, vilket innebär att de förökar sig med hjälp av fröer. Fröer är fantastiska små förpackningar av liv. Vanligtvis består ett frö av en grodd, av näringsvävnad och ett skyddande fröskal. I näringsvävnaden har växten under säsongen lagrat näring så att fröet ska kunna försörja sig själv den första tiden i livet. När grodden är färdigutvecklad inne i fröet innehåller den anlag till den första lilla roten och till växtens första skott samt de första bladen, som kallas hjärtblad.


Hjärtblad

Vad är ett hjärtblad?

De allra första bladen som utvecklas på en groddplanta är hjärtbladen. De flesta växter som odlas i vårt klimat är så kallade tvåhjärtbladiga växter. Det innebär att grodden innehåller anlag till två hjärtblad vars uppgift är att förse den första lilla plantan med näring. När de första rötterna har bildats och groddplantan kan försörja sig själv, genom att ta näring från jorden, skrumpnar hjärtbladen bort och försvinner. Hos tvåhjärtbladiga växter har hjärtbladen ett annat utseende än vad de kommande så kallade karaktärsbladen kommer ha, alltså de blad som ser ut som den art och sort du valt att odla. Förutom tvåhjärtbladiga växter finns enhjärtbladiga, exempelvis palmer och bananväxter, och växter med fler än två hjärtblad, exempelvis barrväxter.

NÄR ÄR DET TID ATT SÅ?

Vilken tid på året som är bäst för ett frö att komma i jorden beror på vad det är som ska sås och var i landet du bor. Det finns odlingsanvisningar på påsen till varje enskild frösort som är viktiga att följa men odlingen blir mycket roligare om du också har grundläggande kunskaper om fröodling. Vi börjar med att reda ut två centrala begrepp i fröodlarens värld, nämligen förkultivering och direktsådd.


Varför ska fröer förkultiveras?

Växter tar olika lång tid på sig att utvecklas. I Sverige har vi en relativt kort växtsäsong, vilket gör att många växter som frösås inte hinner gro, växa upp och bilda blommor och frukt under den tid då värme och ljus står till förfogande utomhus. Därför förkultiverar eller försår vi vissa arter och sorter inomhus så att plantorna har kommit en bit på vägen innan de planteras ut i krukor, rabatter och köksland på vår eller försommar.

Förkultivering är en extra bra hjälp för odlare som bor en bit upp i landet. Viktigt att tänka på är dock att inte börja förså för tidigt om du bor på en plats där vår och sommar låter vänta på sig eftersom de små plantorna ändå inte kan planteras ut förrän det är varmt nog i jorden.

Vad innebär det att jorden reder sig?

En klassisk och ännu gällande term för när ett frö kan sås utomhus på våren är ”när jorden reder sig”. Uttrycket syftar på att jorden ska ha torkat upp och börjat bli varm, något som du kontrollerar så här: Ta upp en näve jord på våren och massera runt jorden i handen. Faller den samman lätt och trillar ner mellan fingrarna har jorden rett sig.

När kan fröer direktsås?

När kan fröer direktsås?

Växter som tar kort tid på sig att utvecklas från frö till att blomma och sätta frukt kan sås direkt i rabatten, kökslandet, odlingslådor eller i en kruka på altan och balkong. På fröpåsen står det ofta ”Sås direkt på friland” när du kan direktså fröerna. Tiden för direktsådd beror på var i landet du bor. Utgå från att jorden ska ha hunnit reda sig, alltså blivit tillräckligt varm och torr för att hysa ett frö.

Nästa steg i att förstå när det är tid att så och varför tiden varierar beroende på vad vi odlar är att känna till växternas livscykel som kan vara ettårig, tvåårig eller flerårig.


Frösådd av ettåriga blommande växter

Våra ettåriga blommande växter lyssnar gärna till det passande namnet sommarblommor. De blommar rikligt under sommaren och en bit in på hösten för att sedan sätta frö, vissna ner och dö. Hela livscykeln är avklarad under en växtsäsong. Ettåriga växter kan också gå under benämningen annueller.

En del sommarblommor, som ringblomma, sömntuta och ringkrage, växer i raketfart och börjar blomma bara några veckor efter sådd. På fröpåsen till dessa sorter står det ”Sås direkt på friland” vilket innebär att de direktsås på sin växtplats när jorden har rett sig.

Andra sommarblommor, som rosenskära, blåklint och solros, utvecklas relativt snabbt och hinner blomma om de direktsås, men du får njuta av tidigare, och därmed längre, blomning om du förkultiverar fröerna. På fröpåsen till dessa sorter står det både ”Förkultiveras inomhus…” och ”Kan även sås direkt på friland när jorden blivit uppvärmd”. Ju längre upp i landet du bor desto bättre är det att förkultivera även relativt snabbväxande ettåriga blommor.

Slutligen finns det sommarblommor som bör förkultiveras i hela landet för att vi ska hinna njuta av ordentlig blomning under vår korta växtsäsong. På fröpåsen står det att sorten ska förkultiveras inomhus samt under vilken period detta bör ske, exempelvis ska begonia förkultiveras i januari-mars och sommaraster i mars-april.


Frösådd av tvååriga blommande växter

Tvååriga blommande växter, som borstnejlika, stockros och fingerborgsblomma, använder första växtsäsongen till att bilda rötter och en bladrosett och andra växtsäsongen till att blomma, sätta frön, vissna ner och dö. Många tvååriga arter och sorter frösår sig villigt vilket gör att vi kan uppleva dem som fleråriga då nya fröplantor kommer upp varje år. Tvååriga växter kan också gå under benämningen bienner.

På fröpåsen till tvååriga blommande växter står det att de antingen förkultiveras inomhus tidigt på säsongen eller sås utomhus i krukor eller på friland under juni-juli för tidigare blom följande år. Här kan du välja det alternativ som är mest praktiskt för dig, blomningen sker i vilket fall som helst först år två. Har du många andra sådder igång inomhus under tidig säsong är det lugnare att starta de tvååriga sådderna ute på sommaren.


Frösådd av perenner

Med perenner menar vi fleråriga örtartade trädgårdsväxter, till skillnad från träd och buskar som är vedartade. Hos perenner vissnar alla delar ovan jord ner på vintern men rötterna lever vidare i vinterdvala för att vakna och skjuta nya, pigga skott nästa säsong.

Perenner kan förkultiveras inomhus tidigt på säsongen, redan i januari-februari. Vissa blommar redan första säsongen, som sorter av röd solhatt och röllika, medan många blommar först andra säsongen. Väntan är väl värd eftersom perennerna sedan blommar sommar efter sommar.

Fröer till perenner kan också sås på hösten. Då hinner en liten planta komma upp innan vintervilan och året därpå växer den till sig och hinner ofta börja blomma den säsongen, alternativt säsongen därpå. Sår man sent under hösten gror de inte alls just då, i stället kommer de igång direkt när solen börjar stråla på våren.


Frösådd av grönsaker

Grönsaker kan vara ettåriga, tvååriga och några är perenna. Exempel på tvååriga grönsaker är rotfrukter som bildar rot och blad första året och växer upp och går i blom under säsong två. Eftersom vi odlar rotsakerna för att skörda och äta roten ser vi inte denna utveckling. Man kan säga att vi odlar de flesta av våra grönsaker som ettåriga vare sig deras livscykel är ett- eller tvåårig, vilket gör att det ofta står ettårig på fröpåsen för alla arter och sorter.

Exempel på perenna grönsaker är kronärtskocka, strandkål och ramslök.

Precis som för blommande trädgårdsväxter behöver vissa grönsaker förkultiveras för att hinna leverera sin efterlängtade skörd under en kort växtsäsong. Exempel på grönsaker som förkultiveras är kål av olika slag, chili, tomater och gurka.

Står det på fröpåsen att du kan välja förkultivering eller direktsådd för en grönsak, exempelvis salladslök och squash, betyder det att förkultivering borgar för tidigare skörd i hela landet och är extra bra om du bor uppåt i landet.

De grönsaker som kan sås direkt i kökslandet eller odlingslådor är de som utvecklas snabbt, varav många kan odlas i omgångar hela sommaren, som bladgrönsaker, rädisor och morötter.


Rädisa 3 dagar

Vad är höst- och vintersådd?

När sommaren lider mot sitt slut och odlingslustan på intet sätt har tagit slut kan du börja planera för dina höst- och vintersådder. Vi återkommer till det här senare i Odla med Impecta men en kort beskrivning kan vara bra för att inte skapa oreda i begreppen.

Sådd som görs tidigt på hösten, när det är tillräckligt varmt för att fröerna fortfarande ska gro, syftar till att du ska hinna få en späd skörd till före vintern av snabbväxande grönsaker, som bladgrönsaker, rädisor och spenat.

Sådd som görs sent på hösten eller tidig vinter, när det är för kallt för att fröerna ska gro, syftar till att du ska ha en färdig sådd som vilar under vintern och får en tidig start när våren kommer. Sen höstsådd eller vintersådd kan göras av både sommarblommor, som ringblomma och sömntuta, och grönsaker, som morot och palsternacka.

VILKEN JORD SKA JAG SÅ I?

Det fiffiga lilla fröet innehåller all den näring som grodden och groddplantan behöver i början av livet. Alltså ska fröodlaren inte tänka på näring i början. I stället ska du fokusera på att ge dina fröer en luftig miljö, dels för att de första små rötterna inte ska möta tufft motstånd, dels för att luftig jord värms upp lättare och låter vatten sakta rinna igenom. Fröer vill ha värme och lagom fukt, inte kyla och blött.


Måste jag köpa såjord?

Såjord som finns att köpa i påse är porös och näringsfattig, precis som den ska vara. För nybörjaren eller om du inte har tillgång till annan jord är färdig såjord ett bra alternativ. Det kan också vara väl värt att satsa på om det står på fröpåsen att fröerna är ömtåliga.

Du kan göra egen såjord genom att blanda lika delar kompostjord, sand och ogödslad torv samt blanda i lite vermikulit.

Vad är vermikulit och perlit?

Vermikulit är ett lermineral som expanderar vid upphettning. Värmebehandlad vermikulit är både poröst och fukthållande och fungerar utmärkt att blanda tillsammans med jord, sand och torv för att skapa en fin såjord.

Perlit är framställt ur vulkanisk sten. De luftiga kornen har låg vikt och ger jorden en mer lättarbetad struktur samt förbättrar syreupptagningen vilket främjar groning och tillväxt både vid frösådd och omskolning. Perlit är ljusgenomsläppligt men skyddar mot solen och utjämnar temperaturskillnader, vilket bidrar till jämnare fuktighet samt isolerar mot kyla och är därför utmärkt till täckning av sådd av små och ljusgroende fröer.

Försådd perlit

BEHÖVER FRÖER LJUS FÖR ATT GRO?

Vår känsla av att ljus och liv hör ihop är stark. Samtidigt uttrycker vi ofta att fröer ska ner i jorden. Hur är det med fröer och ljuset egentligen? Jo, det finns både mörkergroende och ljusgroende fröer.


Att så ljusgroende fröer

I Impectas odlingsbeskrivning står det om en frösort är ljusgroende. Dessa ska alltså inte täckas med jord. Vid sådden kan fröerna försiktigt tryckas mot jorden så att de kommer i kontakt med den fuktiga ytan. Du kan också täcka med ett tunt lager perlit, som släpper igenom ljuset, håller fukten och ger fröerna ett skyddande täcke.


Att så mörkergroende fröer

Fröer som inte är ljusgroende täcks med jord för att skapa skydd från ljuset. Står det specifikt att en sort är mörkergroende innebär det att fröerna kräver en lite mer ordentlig täckning, inte bara med jord utan exempelvis med mörk plast eller kartong.

Står det ingen specifikt i odlingsbeskrivningen, varken ljusgroende eller mörkergroende, täcks fröerna med jord. Är det angivet på fröpåsen hur tjockt jordlagret ska vara följer du det, står det ingenting kan du utgå från att fröerna behöver ett skyddande täcke på någon centimeter. Små fröer får ett lite tunnare täcke än stora fröer.


FUKT OCH LUFT TILL FRÖSÅDDER

När fröerna är sådda börjar en ljuv väntan och en varm omsorg om sådden. Ställ sådden varmt och täck den på något vis. Det bästa är att använda ett ventilerat lock som kan återanvändas, så att plaståtgången inte blir så stor. Har du inte ett sådant kan du täcka med en plastpåse med hål i. Locket gör att fukten stannar kvar och ventileringen gör att det inte är konstant blött på jordytan. Sörj för att sådden inte torkar ut, ej heller drunknar i vatten. Blir det riktigt blött tar du av locket tills jorden torkat upp. Det bästa för jämn vattning är att vattna sådden med en sprayflaska.


Odla med Impecta

Nu är det dags att verkligen så de första fröerna. Häng med oss så ser du hur vi gör, vilka tillbehör vi använder och hur vi hanterar de första sådderna i Odla med Impecta: Första sådden.

Impecta Fröhandel

Jordnära
På Impecta Fröhandel delar vi gärna med oss av vår kunskap. Här samlar vi jordnära artiklar om odling och frösådd samt utvalda sorter som vi lyfter fram lite extra under rubriken Veckans frösort. Välkommen till Jordnära – tankar och tips för odlarvänner.

Veckans Frösort

Knopp ger krydda

Solen steker klipporna som reser sig ur havet längs Siciliens kust. Det är en näringsfattig, torr och karg natur som borde skrämma bort all växtlighet. Ändå färgas klipporna av kaprisens krispigt gröna, ovala blad upphängda på långa grenar. Att skörda den välsmakande blomknoppen som ger krydda åt mat världen över är en utmaning då varenda en plockas för hand i den otillgängliga miljön. De knoppar som inte skördas slår ut i vita blommor med violetta strålande ståndare. När hösten närmar sig tilltar blomningen som en sista försäkran om att leva vidare till nästa år. På våra breddgrader odlar du kapris i kruka på terrass under sommaren och i fönsterkarmen resten av året.

Läs mer
För finsmakare

Som namnet avslöjar är strandkålens naturliga hemvist miljöer nära kusten. Där burrar salt- och vindtåliga ruggar av blad ihop sig i den ogästvänliga marken. I England har strandkål länge setts som en delikatess tack vare sina nötsmakande stjälkar och broccolilika blomknoppar. De stora bladen har en något besk smak vilket de brittiska kustinvånarna rådde bot på genom att bleka plantorna, såsom vi gör med sparris. Under hösten vandrade man ut längs stränderna och täckte strandkålen med tång. Tidig vår spirade sedan mjälla knoppar under vintertäcket. Efter primörskörden växte bladen till sig och snart lockades finsmakarna åter till stränderna för att plocka välsmakande stjälkar och blomknoppar.

Läs mer
Vindlande vial

Vårens späda, gröna skott är ivriga att få sätta fart. Rankor växer fram, finurligt beklädda med vingar och klängen. När de ger sig i väg på sin vindlande sommarfärd får buskar och snår agera stöd. Rankorna klättrar hit och dit bland kvistar och grenar med målet att ge sig upp i solljuset lagom till den ymniga blomningen. Finns det ingenting att klänga på täcks marken av en grön, yvig matta. Under sommaren slår rosenvial 'White Pearl' ut i pärlemorvita ärtblommor på korta stjälkar. Denna vindlande vial är luktärtens fleråriga och doftlösa släkting som vissnar på hösten för att återvända nästa säsong full av energi och vilja att blomma.

Läs mer
Ögonfröjd

Ett uppspelt stohej bryter ut när trädgårdens besökare passerar en buske till synes översållad av små papperslyktor. Det är när frukthölstret till japansk lykta får sin glödande orange höstkulör som växten väcker sådant intensivt intresse. Till vintern torkar frökapseln och får en ny glansperiod när lyktan täcks av gnistrande rimfrost i blek morgonsol. För den tålmodige väntar ännu en ögonfröjd då årsgamla lyktor är så skira att endast bladnerverna håller dem samman. Ett transparent nät bildas och där innanför lyser lyktans röda bär. Planterad i en vacker urna utgör japansk lykta en fantastiskt fin dekoration under lång tid och i olika spännande skepnader.

Läs mer

Veckans Frösort

Knopp ger krydda

Solen steker klipporna som reser sig ur havet längs Siciliens kust. Det är en näringsfattig, torr och karg natur som borde skrämma bort all växtlighet. Ändå färgas klipporna av kaprisens krispigt gröna, ovala blad upphängda på långa grenar. Att skörda den välsmakande blomknoppen som ger krydda åt mat världen över är en utmaning då varenda en plockas för hand i den otillgängliga miljön. De knoppar som inte skördas slår ut i vita blommor med violetta strålande ståndare. När hösten närmar sig tilltar blomningen som en sista försäkran om att leva vidare till nästa år. På våra breddgrader odlar du kapris i kruka på terrass under sommaren och i fönsterkarmen resten av året.

2022-11-20

För finsmakare

Som namnet avslöjar är strandkålens naturliga hemvist miljöer nära kusten. Där burrar salt- och vindtåliga ruggar av blad ihop sig i den ogästvänliga marken. I England har strandkål länge setts som en delikatess tack vare sina nötsmakande stjälkar och broccolilika blomknoppar. De stora bladen har en något besk smak vilket de brittiska kustinvånarna rådde bot på genom att bleka plantorna, såsom vi gör med sparris. Under hösten vandrade man ut längs stränderna och täckte strandkålen med tång. Tidig vår spirade sedan mjälla knoppar under vintertäcket. Efter primörskörden växte bladen till sig och snart lockades finsmakarna åter till stränderna för att plocka välsmakande stjälkar och blomknoppar.

2022-10-30

Vindlande vial

Vårens späda, gröna skott är ivriga att få sätta fart. Rankor växer fram, finurligt beklädda med vingar och klängen. När de ger sig i väg på sin vindlande sommarfärd får buskar och snår agera stöd. Rankorna klättrar hit och dit bland kvistar och grenar med målet att ge sig upp i solljuset lagom till den ymniga blomningen. Finns det ingenting att klänga på täcks marken av en grön, yvig matta. Under sommaren slår rosenvial 'White Pearl' ut i pärlemorvita ärtblommor på korta stjälkar. Denna vindlande vial är luktärtens fleråriga och doftlösa släkting som vissnar på hösten för att återvända nästa säsong full av energi och vilja att blomma.

2022-10-23

Ögonfröjd

Ett uppspelt stohej bryter ut när trädgårdens besökare passerar en buske till synes översållad av små papperslyktor. Det är när frukthölstret till japansk lykta får sin glödande orange höstkulör som växten väcker sådant intensivt intresse. Till vintern torkar frökapseln och får en ny glansperiod när lyktan täcks av gnistrande rimfrost i blek morgonsol. För den tålmodige väntar ännu en ögonfröjd då årsgamla lyktor är så skira att endast bladnerverna håller dem samman. Ett transparent nät bildas och där innanför lyser lyktans röda bär. Planterad i en vacker urna utgör japansk lykta en fantastiskt fin dekoration under lång tid och i olika spännande skepnader.

2022-10-09

Kejserlig rodnad

Bland många sägner om kejsarkronan finns den som berättar hur en av blommans färger blev röd. Det sades att vid Jesus tid blommade kronorna bara i vitt och gult. De växte då bland annat i Getsemane, en trädgård vid foten av olivberget i Jerusalem. När Jesus fängslades visade trädgårdens växter sin vördnad genom att böja blommorna mot marken − alla förutom kejsarkronan som stod kvar i all sin reslighet. Den ståtliga blomman bannades för sitt högmod och rodnade då skamset. Måhända finns det andra förklaringar men i fantasin kan vi tänka att kejserlig rodnad gav blommorna en ny färg och lade grunden till vår fina mix av kejsarkronor i gula, orange och röda kulörer.

2022-09-25

Evig sommar

Prästkragar är vi vana vid att se vajande i sommarvinden på ängar och naturtomter. I trädgården sprider de ett naturligt budskap och blomman reser sig ofta på höga stjälkar. För utfyllnad i rabattens nedre skikt finns den lilla jätteprästkragen F1 'Madonna' med så slösande vacker blomning att sommaren aldrig saknar fägring. 'Madonna' växer på låga, tätt grenade plantor som draperas av stora jungfruligt vita kantblommor. I mitten lyser diskblomman i klaraste gult. Medan en prästkrage mister sin skönhet slår nästa ut. Det som vissnar täcks snart av en ny blomma och sommaren känns evig.

2022-09-18

Ett skådespel

När naturens formgivare låter fantasin flöda fritt skapas fascinerande design. De vackert utmejslade asiatiska liljorna målas i en spektakulär färgskala av intensivt orange, rött, gult och rosa. Blomningen iscensätter ett skådespel att längta efter. Se bara på 'Rosella's Dream', vars liljor är en sensommardröm i rabatten. Färgen skiftar från nästan vitt till mörkare rosa ut mot kronbladspetsen. Små chokladbruna prickar mot blommans mitt visar vägen för fjärilar som vill besöka de vinröda ståndarna. Det tar emot att plocka 'Rosella's Dream' till snitt och avsluta skådespelet i trädgården. Som väl är räcker det med en enda lilja i en vacker vas för att fylla ett rum med den finaste av blomsterprakt.

2022-09-11

Vårens morgongåva

Vad är det för blommor som lyser en aprilmorgon någon decimeter ovan den kala marken? Tulpaner blir svaret, något förvånande för dem som föreställer sig de klassiska sorterna. Bokharatulpan 'Honky Tonk' ser nästan timid ut med sin mjuka, svavelgula färg i vårens kalla ljus. En klädsam blygsamhet för något så vackert. Under natten har blomman slutit sig för att slå ut igen vid solens uppgång. Utsidan av kronbladen är lätt strukna i gammelrosa. 'Honky Tonk' väcker längtan efter mer och tillfredsställer den genom att föröka sig med tiden. I gräsmattan eller på naturtomten kommer denna vårens morgongåva att dyka upp varje år med fler och fler utsökt vackra blommor.

2022-09-04

Välj land

Stäng och fortsätt med SEK