Ohyra och sjukdomar - skydda dina växter
Förebygg skadedjur och sjukdomar
- Plantera rätt växt på rätt plats.
- Förbättra din jord.
- Sköt om dina växter hela säsongen.
- Odla med växtföljd.
- Skapa biologisk mångfald i trädgården.
Ge dina växter rätt förutsättningar
Det första steget i att förebygga skadedjur och sjukdomar i trädgård och odlingar är att plantera växterna på platser som erbjuder rätt förutsättningar vad gäller jordmån, temperatur samt ljus- och vindförhållande. När grundförutsättningarna är rätt kan växten utvecklas optimalt och bli stark både ovan och under jord.
En stark växt, vare sig det är en sommarblomma, perenn, buske eller grönsak, håller sig mycket friskare än om den är svag och måste kämpa för sin överlevnad. Skadedjur och sjukdomar gör det nämligen lätt för sig genom att angripa de svaga först.
Handfasta råd om hur du ger dina växter rätt förutsättningar från början hittar du här på Jordnära i Plantera perenner och sommarblommor på rätt plats.
Ta hand om din jord
Jorden vi odlar i är en grundförutsättning för att växterna ska bli starka och uthålliga. Rötterna behöver tillgång till näring hela säsongen för att orka producera nya rötter, stjälkar, blad, knoppar, blommor och frukter.
Handfasta råd om hur du förbättrar din jord hittar du här på Jordnära i Den goda vårjorden.
Sköt om dina växter hela säsongen
Under säsongen hjälper du dina växter att hålla sig starka och motståndskraftiga genom att gödsla, vattna, beskära, ansa och pyssla om plantorna enligt vad som är önskvärt för varje enskild sort. Du belönas för dina omsorger med friska, vackra plantor.
Odla med växtföljd
Genom att skifta växtplats för olika grödor i grönsakslandet får du både en allmänt friskare jord och du hindrar skadedjur och sjukdomar från att få rejält fäste. Läs om hur du odlar med växtföljd här på Jordnära i Odla för hållbarhet.
Skapa biologisk mångfald
Eftersom många skadedjur och sjukdomar går på specifika växtslag motverkar biologisk mångfald en massiv förökning av specifika arter. Mångfalden sprider riskerna och skapar en naturlig balans i din trädgård.
Många kryp är nyttodjur
I vår önskan att skydda växterna från skadedjur ska vi inte glömma alla de nyttiga småkrypen. Spindlar, nyckelpigor, bin, fjärilar, humlor, getingar, många steklar, maskar och gråsuggor är livsviktiga byggstenar i naturens kretslopp. Många av dem gör dessutom extra stor nytta för växtskyddet genom att de äter skadeinsekter. Läs gärna mer här på Jordnära i De nyttiga småkrypen.
Vilka skadedjur angriper mina växter − och vad kan jag göra åt det?
Alla våra omsorger till trots angrips växterna då och då av djur som livnär sig på blad, stjälkar, knoppar, frukt och rötter. Låt oss se närmare på några vanliga skadedjur.
Glupska fjärilslarver
Fjärilar kan vara fantastiskt vackra eller mer oansenliga. Förutom att sprida känslor av sommar hjälper de till med pollinering när de fladdrar från blomma till blomma. Deras existens är av högsta vikt för såväl kretsloppet som skönheten i naturen.
Tyvärr ställer många fjärilar till det för oss genom att lägga mängder med pyttesmå ägg ur vilka glupska larver kläcks. Gröna, saftiga blad är många larvers favoritföda. Fjärilar lägger ofta sina ägg på bladen till den växt som just den artens larver föredrar att äta. Denna växt kallas för fjärilens värdväxt.
Lär känna dina fiender
Eftersom skadedjur på växter ofta är värdbundna kan du ta reda på vilka arter som vanligtvis angriper just de växter som du odlar. Läs på hur deras livscykel ser ut och hur du kan känna igen dem, för att vara beredd om de angriper dina växter.
Naturen är fiffigt ordnad, vilket gör att fjärilslarver ofta har samma färg som sin värdväxt. De är svåra att se och ett angrepp upptäcks ofta när första skadan redan är skedd. Om du ser gnagskador på blad och stjälkar kan du leta efter djuren men också efter deras avföring, små svarta prickar, för att kunna konstatera att ett larvangrepp är på gång.
Vissa larver är välkända skadegörare som ofta dyker upp i odlingarna. Grönsaker i kålsläktet, Brassica, som grönkål, broccoli och spetskål, drabbas ofta mycket hårt av såväl kålfjärilens som kålmalens larver. Kålodlare blir förr eller senare varse dessa skadedjurs existens.
Andra fjärilslarver är inte så omtalade då angreppen inte är lika vanliga. Larver från grönsaksfly kan göra stor skada på gurkor och tomater i växthus, men för många odlare förblir de okända eftersom de aldrig har oturen att drabbas av dem.
Förebygg och bekämpa fjärilslarver
Det finns olika sätt att skydda dina växter från angrepp av fjärilslarver, alternativt minska skadan om larverna smugit sig på.
- Odlar du grönsaker som är värdväxter för en vanligt förekommande fjärilslarv är ett kålnät eller en fiberduk ett bra skydd. Lägg nätet över dina plantor tidigt på säsongen, innan fjärilarna börjar lägga sina ägg. Nätet får ligga kvar hela säsongen, eftersom många fjärilar lägger ägg mer än en gång per säsong.
- Plocka larver så snart du upptäcker dem. Trampa eller kläm ihjäl dem. Hitta du en larv på en växt, skaka växten för att få andra att trilla av.
- Sköt om drabbade växter lite extra med vattning och gödning. Ge inte upp fast grödorna är gnagda på – de kan hämta sig ganska väl med tiden.
- Om du drabbas av återkommande angrepp kan du prova biologisk bekämpning.
Vad innebär biologisk bekämpning?
Biologisk bekämpning innebär att vi härmar naturen genom att låta nyttiga organismer, som är naturliga fiender till våra skadedjur och sjukdomar, göra jobbet. Gemensamt för alla biologiska bekämpningsmedel är att de inte har någon negativ effekt på natur och människor, mer än på skadedjuret eller sjukdomen förstås. Olika varianter av biologisk bekämpning finns att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker. Några exempel är:
- Bacillus thuringiensis: en bakterie som är mycket effektiv mot skadegörande larver.
- Trichodermasvampar: nyttosvampar som angriper oönskade svampar på gurkor, tomater, jordgubbar och prydnadsväxter.
- Nematoder: på vår jord finns troligtvis miljontals olika arter av nematoder, pyttesmå rundmaskar. Det finns skadliga nematoder och de som gör stor nytta genom att angripa växtskadedjur. Nematoder används mot exempelvis sorgmyggor, jordlevande larver och mördarsniglar.
När du köper biologiska bekämpningsmedel får du instruktioner om hur de används i dina odlingar.
Steklar, skalbaggar, myggor och flugor
Fjärilslarver står för de största skadorna i våra odlingar men även larver från steklar, skalbaggar, myggor och flugor livnär sig på växter i rabatter, köksland och växthus. De förebyggande och bekämpande åtgärderna ser likadana ut som för fjärilslarverna.
Myller av bladlöss
Det finns tusentals arter av bladlöss. De kan vara gröna, vita, svarta och rödaktiga, en del har vingar, andra är vinglösa. Det finns bladlusarter som är utan vingar så länge det finns gott om föda på en plats, men tar födan slut utvecklas vingar för möjlighet till förflyttning.
Bladlöss livnär sig på att suga näring ur blad, knoppar och stjälkar. De sitter i täta kolonier på växterna och kan göra stor skada eftersom växten förlorar energi och kan stanna upp helt i tillväxt medan knoppar trillar av och plantan hänger.
Förebygg och bekämpa bladlöss
I första hand gäller samma sak vid förebyggande av bladlusangrepp som vi allt annat växtskydd – att ge växterna bästa förutsättningar för att bli friska, starka och motståndskraftiga. I växthus och grönsaksland är regelbunden vattning viktigt för att hålla lössen borta. Plantor som lider brist på vatten kan utgöra extra lockelse på lössen då de har högre koncentration av socker i de olika växtdelarna.
De flesta nyckelpigor har löss som huvudföda. Genom att plantera sälg, Salix caprea, i trädgården lockar du nyckelpigor på våren som har vaknat innan det finns löss att äta. Sälg erbjuder alla yrvakna nyttoinsekter tidig föda genom att vara en av vårens första nektargivare. Även andra nyttoinsekter äter löss, så ta var på de små gynnarna i sin trädgård.
Om dina växter angripits av bladluskolonier finns några handfasta råd:
- Dra regelbundet av lössen från plantan och kläm ihjäl dem.
- Spruta regelbundet okänsliga växter med skarp vattenstråle mot luskolonier på blad, stjälkar och knoppar så att lössen trillar av.
- Spreja angripna växter upprepade gånger med en blandning av 1/2 dl grönsåpa till 1 l vatten.
Läskiga mördarsniglar
Mördarsniglar är som hämtade ur en skräckfilm. Slemmiga, snabbförökande, glupska och helt utan preferenser. De äter det som kommer i deras väg. Riktigt kalla vintrar är bra medel mot mördarsniglar då sniglar födda säsongen före har svårt att överleva när tjälen går djupt. Om du har fått in mördarsniglar i din trädgård ska du tänka på följande:
- Viktigast av allt: så fort du ser en snigel klipper du den mitt itu med en sekatör och slänger delarna i hushållssoporna. Börja leta små sniglar tidigt på säsongen. Varje snigel som inte får möjlighet att föröka sig ger dig bättre chans att få kontroll över spridningen.
- Vattna inte dina växter på kvällen – fukten som stannar kvar lockar mördarsniglar.
- Gör trädgården omysig för sniglarna att övervintra i genom att plocka in leksaker och andra prylar som de kan krypa in under, räfsa löv från gräsmattan och låt inte presenningar eller liknande bra snigelgömmor ligga ute.
- Bekämpa och skräm bort sniglarna med snigelfälla, snigelmedel och en snigeltejp för kruka.
OBS! Blanda inte ihop mördarsnigeln, eller spansk skogssnigel som de egentligen heter, med pantersnigeln. Den senare har grå- svart- och brunfläckig kropp och är inte ett skadedjur.
Vilka sjukdomar drabbar mina växter – och vad kan jag göra åt det?
Växtsjukdomar orsakas i huvudsak av parasiterande bakterier, virus eller svampar, som ger upphov till infektioner i växterna. När du misstänker att en växt har drabbats av en växtsjukdom är det viktigt att försöka identifiera vilken sjukdom det är för att i nästa steg ta reda på hur du kan förebygga och vårda.
Svampsjukdomar på växter
Hobbyodlaren får ofta tampas med växtsjukdomar som uppkommer efter olika slag av svampangrepp. Låt oss titta på några vanliga svampsjukdomar i trädgårdsodling:
Mjöldagg
Mjöldagg visar sig som en mjölig, vit beläggning på växters skott, knoppar och blad. Plantorna växer sämre och kan med tiden bli missbildade. Mjöldagg kan drabba blommor, perenner, grönsaker, buskar och träd. Ofta är mjöldagg artspecifikt, vilket innebär att en specifik art bara smittar mellan samma växtslag.
Mjöldagg drabbar lättare växter som lider av torka. En viktig förebyggande åtgärd mot mjöldagg är att plantera rätt växt på rätt plats. Om en växt som trivs i skugga och fukt planteras på en solig och torr plats blir den lätt utsatt får svampar som orsakar mjöldagg. Nyplanterade växter vattnas ordentligt, likaså växthusodlingar och krukor.
Om dina växter drabbas av mjöldagg kan du göra ditt eget medel för växtvård genom att blanda ner 2 tsk bikarbonat och 2 tsk såpa i en liter vatten. Spreja drabbade växter hela säsongen.
Gråmögel
Gråmögel, Botrytis cinerea, kan drabba grönsaker, prydnadsväxter och kryddväxter såväl i växthus som på friland. Vanligast är problemet i växthus eftersom svampen gynnas av fukten som skapas i en sluten miljö. Drabbade växtdelar blir gråaktiga och bladen kan rulla ihop sig och se torra ut.
Gråmögel angriper gärna skadade eller gamla växtdelar vilket gör att allmän god växtvård är en viktig förebyggande åtgärd. God ventilation i växthus är också viktigt. Biologisk bekämpning med trichodermasvampar är effektivt mot gråmögel.
Bladmögel
Det finns många slag av svamp som orsakar bladmögel. Odlare av sallat, lök, tomat och gurka ska vara extra uppmärksamma på om bladen får ljusa fläckar på ovansidan som mörknar med tiden. Till slut vissnar bladen. Olika arter av bladmögel specialiserar sig ofta på ett visst växtslag. Drabbas exempelvis en tomatplanta av bladmögel är det risk att andra tomater i närheten smittas, medan sallat inte drabbas av just den svampen.
Bladmögel förebyggs och bekämpas på samma sätt som gråmögel.
Städa rent efter svampangrepp
Svamp kan övervintra på drabbade växtdelar, i jorden eller på annat organiskt material i närheten. Var därför noga med att städa växthus och krukor inför vintern om dina växter har drabbats av svampsjukdomar under säsongen. Byt gärna växtplats så att grödor som fått svampsjukdom inte odlas på samma plats år efter år.
Virus och bakterie
Infektioner efter angrepp av olika svampar är de vanligaste sjukdomarna på våra odlade växter. Det finns även sjukdomar som orsakas av angrepp från virus och bakterier. Den viktigaste förebyggande åtgärden mot virus och bakterier är att köpa friska plantor och fröer. På Impecta Fröhandel arbetar vi efter strikta regler för handel med fröer för att de ska vara virusfria och för att undvika att få in växtskadegörare med fröerna.
Om du odlar friskt plant- eller frömaterial och ändå misstänker att dina växter drabbats av någon sjukdom, som inte verkar vara ett svampangrepp, kan ett virus eller en bakterie ha spridits från andra växter och odlingar. Drabbade växter är svåra för hobbyodlaren att behandla.
Försök ta reda på vilken sjukdom det rör sig om genom att söka på symptomen eller fråga oss på Impecta eller i din närmaste trädgårdshandel. Du kan då avgöra hur allvarlig sjukdomen är så att du vet om växten genast bör slängas eller isoleras från andra växter. Släng inte i komposten utan i dina vanliga sopor.
Är skadorna på växten lindriga och du har kommit fram till att sjukdomen inte är ett problem för andra växter, dina eller grannens, kan du odla vidare och hoppas på en hyfsad säsong och eventuell skörd. Efter säsongen slängs växten i de vanliga soporna.
Odla och njut
Det kan kännas tungt när skadedjur och sjukdomar fyller en hel artikel. Men det bästa medlet mot växtskador är att veta vad man ska göra för att förebygga och bekämpa dem så då och då är det bra att gå igenom detta.
Tack och lov handlar odling i huvudsak om friska, frodiga plantor, vackra blommor och smakrika skördar så fortsätt odla och njuta.
Katarina Kihlberg
Impecta Fröhandel
Impecta Fröhandel
