Så här odlar du kål

Enklast är att så i pluggbrätten, då berörs de känsliga rötterna minst vid utplanteringen. Lägg två frön i varje plugg, knipsa av den minsta plantan vid utplanteringen. Så snart de första bladen visar sig sänks temperaturen till 15° C och nu behöver plantorna så mycket ljus som möjligt. De kan stå i ett växthus eller under tilläggsbelysning. Ge dem en svag näringslösning efter ett par veckor. En vecka innan utplantering kan brättena flyttas ut och täckas med fiberduk. Se upp för frostnätter, kål tål en del frost men flera dagar med temperaturer under 8 grader kan göra att särskilt blomkål och även vitkål stocklöper, vilket får till följd att inga huvuden bildas.

Förbered växtplatsen

Under tiden plantorna står på tillväxt ska växtplatsen förberedas. Kål trivs bäst på välgödslad lite lerig jord med hög mullhalt och ett pH-värde över 6 men även lättare jordar duger om de förbereds väl. Vänd ner stallgödsel, ko-, häst- eller fårgödsel och kompost om det finns. Har jorden lågt pH-värde kan den med fördel kalkas med dolomitkalk som också innehåller magnesium. Vedaska fungera också bra.

Växtföljd är mycket viktigt när det gäller kålodling eftersom det finns många skadegörare som övervintrar i jorden där det odlats kål. Aldrig mindre än 6 år, helst 8 innan kål odlas på samma ställe. Det gäller alla korsblommiga växter, även rädisa och många av ogräsen, åkersenap, lomme och penningört. Odla gärna ärtor och bönor där kål ska växa nästa år, de tillför jorden mycket nyttig näring.

Dags att plantera

Se till att vattna plantorna före utplantering, bäst är en molnig dag eftersom de små är känsliga för uttorkning. Kålplantorna behöver gott om plats för att kunna utvecklas, ofta upp mot 45 cm mellan plantorna och 60 cm mellan raderna, se respektive kålslag. I en pallkrage ryms 4 plantor vitkål eller blomkål. Grönkål och palmkål kan stå något tätare, men inte mindre än 40 cm mellan plantorna.

Plantorna sätts något djupare än de står i pluggen. Kupa upp lite jord runt om och se till att vattna direkt efter plantering. Eftersom kål gillas av många är det bäst att skydda odlingen med kålnät.

Rensa, vattna och gödsla

Fördelen med mellanrum runt plantorna är att det är lätt att rensa ogräs med en renshacka eller skyffeljärn. Men var försiktig när plantorna blivit större, de har ett ytligt och känsligt rotsystem. Täck gärna kålodlingen med organiskt material som gräsklipp eller gammalt hö, det får fukten att stanna kvar i jorden, det tillför växtnäring och kväver en del av ogräset. Kål är ett hungrigt växtslag, när plantorna tagit sig och börjat växa bör de gödslas med hönsgödsel, nässelvatten eller liknande och sedan ytterligare ett par gånger på sensommaren. Fyll på med gräsklipp allt efter tillgång. Vatten är också avgörande för en lyckad kålodling. Jämn fuktighet i bäddarna är en förutsättning för en god skörd. För mer specifika odlingsråd, se under respektive kålsort.

Växtskydd – det är många som gillar kål

Stora och lilla kålflugan lägger sina ägg runt rothalsen, alldeles i jordytan. Larver kläcks och äter sig in i rötter och stam under jorden och plantorna tynar eller dör. Riktigt irriterande är de i kålrötter, rädisor och majrovor. I södra Sverige kan kålflugan ha två generationer på en sommar, i norr en. Tryck till jorden runt plantorna vid plantering, vet du att det förekommit kålfluga tidigare år kan det vara bra att pudra med aska eller finmalen kalk runt plantorna. Pupporna ligger kvar i jorden över vintern därför är växtföljd mycket viktig och att täcka med kålnät eller fiberduk.

Den vackra kålfjärilen har vita vingar med svarta fläckar. Den kan lägga upp mot 100 ägg på en planta. De glupska larverna är svagt håriga, ljusgröna med svarta fläckar och kan raskt kaläta plantorna. Gå en runda i kållandet och titta under bladen när du ser fjärilarna fladdra runt. Att klämma sönder äggen är en bra förebyggande åtgärd, men annars är fiberduk och kålnät det säkraste skyddet. Det går även att behandla plantorna med en bakterie, Bacillus thuringiensis, som gör att larverna dör.

Kålmalen är en liten grå fjäril som brukar ställa till stora problem vissa år. Larverna är små, mörkt grågröna och äter på bladens undersida. I början ser det ut som någon skjutit med hagelgevär genom bladen men får de hållas kan de kaläta plantan så att bara bladnerverna är kvar. I södra Sverige kan de ha två generationer, i norr en. Samma förebyggande och bekämpande åtgärder som för kålfjärilen.

Det här är en mycket besvärlig åkomma orsakad av en mycket livsduglig svamp. Rötter som angrips sväller upp, plantan får svårt att ta upp vatten och näring vilket leder till missväxt. Svampsporer kan överleva i jorden i många år, det är därför mycket viktigt med växtföljd. Kål som växer på våt kompakt lerjord med lågt pH-värde angrips mest. Hög mullhalt och kalk/vedaska kan göra besvärliga jordar mer lämpade för kålodling.

De små grå åkersniglarna kan vissa regnigare somrar bli ett gissel i kålodling. Även den spanska snigeln, mördarsnigel, är en besvärlig kålälskare. Plocka alltid bort sniglar och sätt ut fällor med järnfosfat.

Se alla fröer till kålväxter >>