Odla sallat till en sallad

Odla sallat till en sallad

Odla sallat till en sallad
Sallat är växten och sallad är maträtter som ofta innehåller sallat. Ofta ser man att även sallat kallas sallad, kanske är det bara en tidsfråga innan t:et försvinner och sallad blir både växt och mat. Större delen av den sallat vi äter är olika sorter av arten Lactuca sativa, som ingår i den stora korgblommiga familjen Asteraceae. Lac i det latinska namnet betyder mjölk och kommer av den mjölkvita växtsaften som kommer fram när plantan bryts.

Redan de gamla grekerna odlade sallat, romarna tog efter och sallat har odlats och ätits i hela Mellanöstern i tusentals år. I Sverige har vi en norrländsk art Lactuca alpina, torta, en högväxt ört med klarblå blommor som växer i fjällen och som har ingått i samernas kosthållning.


Så här delas de vanligaste sallatssorterna in:

Lactuca sativa Capitata-Gruppen

Huvudsallad. Här finns sorter med små runda huvud av löst packade, mjuka blad ("butterheads") som Drivsallat 'Gustav's Salad' och Huvudsallat 'Merveille Des Quatre Saisons'.

Sedan har vi sorter med tätare packade, ofta krispiga blad ("crispheads"). Hit hör Isbergssallat 'Frillice' och Huvudsallat 'Herkules'.

Lactuca sativa Crispa-Gruppen

Plocksallat är sorter med löst anordnade och tunna, ibland krusiga eller fransiga blad i grönt eller rött. Här hittar vi bataviasallat, som den mycket populära 'Lollo Rossa' och den riktigt borgogneröda 'Sanguine'.

Lactuca sativa Romana-Gruppen

Romansallat kan även kallas för romersk sallat, cossallat och bindsallat. De ger alla högbyggda, täta huvuden av stora frasigt smakrika blad. Namnet bindsallat har de fått för att man kan binda ihop huvudet med ett gummiband eller snöre 10 dagar före skörd för att få mjällare och mildare blad. 'Little Gem' är en klassiker som odlats länge. Den mycket goda och friska sorten 'Freckles' får fräkniga blad medan kulturarvet 'Rouge d'Hiver' skiftar i brons.

Lactuca sativa Asparagina-Gruppen

Det här är en ovanligare sorts sallat som absolut borde testas av fler. De stora långsmala bladen har en härligt nötig smak, mild och otroligt god. Bladen plockas allt eftersom medan stjälkarna växer till sig och skördas fram på höstkanten. De skalas lätt, kokas och äts med brynt smör, minst lika gott som sparris, därav namnet Sparrissallat 'Celtuce'.


Andra gröna blad vi kallar sallat

Men alla blad vi kallar sallat hör inte till släktet Lactuca. Friséesallat, endiv, rosensallat, och cikoria ingår i släktet Cichorium. Här hittar vi blad med mer sting och beska. För mycket beska tycker många och därför har de ofta blekts, det innebär att plantor täcks över eller binds ihop 7–10 dagar innan de skördas. Cikoriasallat är frosttåligare än vanlig sallat och kan därför odlas långt in på höstkanten.

Sedan har vi vintersallat Valerianella, som även går under namnet mâche. Oftast lite tjockare och matigare blad med frisk syrlighet. En härlig odlingsupplevelse som håller i sig hela vintern. Vi får inte glömma ruccola, som ska heta sandsenap på svenska och tillhör släktet Diplotaxis i kålfamiljen. Snabbväxande, lättodlad och frisk. Så i omgångar då de snabbt går i blom på sommaren. Men det gör inte så mycket för lite blommor gör salladen vacker.

Sallat i rad


Odla sallat

Sallat gillar inte högsommarvärme. Sallatsfrö gror bäst om jordens temperatur inte överstiger 18 °C. Runt 15 °C gror de på några dagar, svalare så tar det lite längre tid. Det här kan ställa till det om man vill så ny sallat i juli då jorden är riktigt varm. Det problemet kommer man runt om fröna sås i pluggbrätte eller krukor som ställs svalt. Källaren, garaget eller bakom en vägg i norrläge kan ge tillräckligt med svalka. I värsta fall åker de in i kylskåpet några dagar. Täck fröna med ett ytterst tunt lager jord och lägg en tunn fiberduk över sådden för att bevara fukten. Även när de börjar växa trivs sallat bäst i halvskugga. I varma soliga lägen får man ligga i och vattna. Sallat som fått törsta kan lätt få bruna bladkanter och bli bittra i smaken. Torka kan också göra att de snabbt stocklöper och går i blom. Sallat har ytligt rotsystem och kan odlas även om jorddjupet bara är 10-15 cm. Det här är ingen näringskrävande gröda, tvärt om kan för mycket kväve ge lösa blad som lätt drabbas av bladmögel. Men ett lager gräsklipp runt plantorna är lagom som näringstillskott, det gör dessutom att jorden behåller fukten och att ogräset får svårare att växa till sig. Ett problem med gräsklipp är att sallatsälskande sniglar trivs, men plockar man sniglar flitigt när de dyker upp och sätter ut fällor med järnfosfat brukar de kunna hållas i schack. Känns snigelproblemet för stort kan gräsklippet ersättas med svagt gödselvatten på nässlor eller hönsskit ett par gånger under säsongen.

På våren går det utmärkt att direktså sallat så snart jorden reder sig, det vill säga att den torkat upp och lätt går att kratta till fina bäddar. Så i rader eller bredså. Om det blir för tätt mellan plantorna är det bara att gallra och äta de små bladen som ’baby leafs’. För att få till stora huvuden behöver det vara 25–30 cm mellan plantorna, för plocksallad räcker det med 20–25 cm. Radavståndet bör ligga mellan 35–45 cm. För att ha nya plantor att sätta ut där det bildas luckor efter skörd är det bra att så sallat varannan vecka i pluggbrätten eller lådor för utplantering. På så sätt har du alltid härlig sallat att plocka in.

Se alla sallatsfröer här >>



Impecta Fröhandel

Impecta Fröhandel, 2019-04-10
Odla praktfulla solrosor

Solrosor är imponerande. Så ståtligt höga med enorma blommor som vänder sig mot solen. Ja, de vänder sig faktiskt bokstavligt mot solen och följer solljuset från morgon till kväll. Det kallas för heliotropism. Helios var solens gud och solrosens vetenskapliga namn Helianthus annuus betyder just sol (helios anthus-blomma) och annuus säger oss att den är ettårig.

Läs mer
Rosenskära – en lättodlad, färgglad skönhet

Rosenskära är en osedvanligt vacker sommarblomma som kan föra sig i alla gröna rum. Den är såväl klassisk som romantisk och trendig tack vare sin sortrikedom som bjuder på färg och form för alla smaker. Lägg därtill att rosenskära är en lättodlad, frisk och tålig växt som älskas av bin och fjärilar.

Läs mer
Rara ärter och sköna bönor

Ärter och bönor tillhör den fantastiska familjen Fabaceae. I den här familjen finns förmågan att med hjälp av jordlevande bakterier binda kväve, N, ur luften och på så sätt få tillgång till ett av de viktigaste näringsämnena som växter behöver. Därför kallas de för kvävefixerande växter. Det går att se att det fungerar på ärtväxternas rötter, när bakterierna är aktiva bildas små vit-rosa knölar på rottrådarna. När skörden är över lämnas rötterna kvar i jorden och lämnar kväve till nästkommande gröda. Vid odling av ärtväxter berikar man alltså jorden och därför ingår ärtväxter nästan alltid i gröngödslingsblandningar.

Läs mer
Odla sallat till en sallad

Sallat är växten och sallad är maträtter som ofta innehåller sallat. Ofta ser man att även sallat kallas sallad, kanske är det bara en tidsfråga innan t:et försvinner och sallad blir både växt och mat. Större delen av den sallat vi äter är olika sorter av arten Lactuca sativa, som ingår i den stora korgblommiga familjen Asteraceae. Lac i det latinska namnet betyder mjölk och kommer av den mjölkvita växtsaften som kommer fram när plantan bryts.

Läs mer
Logga in
Favoriter
Kundtjänst
Frönyheter 2019.