Odla sallat till en sallad
Odla din egen sallat
Sallat är mycket enkelt att odla och du behöver inte stora ytor få att kunna skörda en hel del gröna, fräscha blad. Så sallat i omgångar i kruka, pallkrage eller på friland för god tillgång på sallat hela sommaren.Större delen av den sallat vi odlar och äter är olika sorter av arten Lactuca sativa, som ingår i den stora korgblommiga familjen Asteraceae. I släktnamnet Lactuca finns det latinska ordet lac, som betyder ’mjölk’ och syftar på mjölksaften i sallatens stjälk. Artnamnet sativa är latinets ord för ’odlad’. Redan de gamla grekerna odlade sallat, romarna tog efter och sallat har odlats och ätits i hela Mellanöstern i tusentals år.
Inom arten Lactuca sativa finns ett antal grupper som samlar de olika sorterna efter hur de växer.
Sallat som bildar huvuden
Lactuca sativa, Capitata-Gruppen samlar sorter som bildar mer eller mindre väl sammansatta huvuden.
Drivsallat får små runda huvuden av löst packade, mjuka blad med mild smak lite smörig smak. Här hittar vi sorter som ’Gustav’s Salad’, 'Itsy-Bitsy' och ’Humil.
Huvudsallat är också en sallatstyp med lösa blad i huvudet. Sorten ’Herkules’ har friskt gröna, rundade, kraftigt buckliga, krispiga blad och 'Maikönig' är en slätbladig sort med mjälla, goda blad.
Isbergssallat är dels namnet på de klassiska hårt packade, stora sallatshuvudena, dels på sorter som har öppna, lite lösare huvuden. ’Gondar’ och 'Great Lakes 118' får stora tätt packade huvuden med friska, krispiga blad. Isbergssallat 'Frillice' har vackert krusade blad samlade i ett öppet huvud och 'Sioux' har röda, skimrande ytterblad och gröna innerblad samlade i ett löst huvud.
Plocksallat och bataviasallat
Lactuca sativa, Crispa-Gruppen samlar sorter med löst anordnade och tunna, ibland krusiga eller fransiga blad i grönt eller rött. Här hittar vi plocksallater som 'Salad Bowl', som bildar ljusgröna bladrosetter, långflikiga 'Cerbiatta' och mörkröda ’Navara’. I Crispa-gruppen finns också bataviasallat, som den mycket populära 'Lollo Rossa' och den riktigt bourgogneröda 'Sanguine'.
Romansallat
Lactuca sativa, Romana-Gruppen heter romansallat på svenska men kallas också romersk sallat, cossallat och bindsallat. De ger alla högbyggda, täta huvuden av stora frasigt smakrika blad. Namnet bindsallat har de fått för att man kan binda ihop huvudet med ett gummiband eller snöre 10 dagar före skörd för att få mjällare och mildare blad. 'Little Gem' är en klassiker som odlats länge. Den mycket goda och friska sorten 'Freckles' får fräkniga blad medan kulturarvet 'Rouge d'Hiver' skiftar i brons.
Sparrissallat
Lactuca sativa, Asparagina-Grupper, sparrissallat, är en ovanlig sorts sallat som absolut borde testas av fler. De stora långsmala bladen har en härligt nötig smak, mild och otroligt god. Bladen plockas allt eftersom medan stjälkarna växer till sig och skördas fram på höstkanten. De skalas lätt, kokas och äts med brynt smör, minst lika gott som sparris, därav namnet Sparrissallat 'Celtuce'.
Andra gröna blad
Alla blad vi kallar sallat hör inte till släktet Lactuca. Friséesallat, endiv, rosensallat och cikoria ingår i släktet Cichorium. Här hittar vi blad med mer sting och beska. Cikoriasallat är frosttåligare än vanlig sallat och kan därför odlas långt in på höstkanten.
Vintersallat, även kallad mâchesallat, ingår i släktet Valerianella. Vintersallat har ofta lite tjockare och matigare blad med frisk syrlighet − en härlig odlingsupplevelse som håller i sig hela vintern.
Sallat eller sallad?
Sallat är namnet på grödan vi odlar medan sallad syftar på maträtten där sallatsblad ofta är en bas men resten kan vara nästan vad son helst som vi är sugna på att blanda i.
Så här odlar du sallat
På våren går det utmärkt att direktså sallat så snart jorden reder sig, det vill säga att den torkat upp och lätt går att kratta till fina bäddar. Så i rader eller bredså. Om det blir för tätt mellan plantorna är det bara att gallra och äta de små bladen som ’baby leafs’. För att få till stora huvuden behöver det vara 25–30 cm mellan plantorna, för plocksallad räcker det med 20–25 cm. Radavståndet bör ligga mellan 35–45 cm. För att ha nya plantor att sätta ut där det bildas luckor efter skörd är det bra att så sallat varannan vecka i pluggbrätten eller lådor för utplantering. På så sätt har du alltid härlig sallat att plocka in.
Sallat trivs bäst i halvskuggigt läge. Där kan de tunna bladen hålla sig krispiga och friska och jorden torkar inte ut för snabbt. Vattna i sallatslandet tidig morgon eller sen kväll så hinner plantorna ta upp vattnet innan det avdunstar.
Odla din sallat i krukor, pallkragar och på friland och njut av att plocka egna blad till sallad, smörgåsen som dekoration eller som härligt snacks att plocka när du tar en runda i trädgården.
Se alla sallatsfröer här >>
Impecta Fröhandel
