Vackra, nyttiga och smarta bönor

Bönor tar sig olika former och uttryck. Det är inte helt lätt att hålla reda på vad som är vad i bönornas värld. Gemensamt för dem är att de är nyttiga, goda, vackra och dessutom utmärkta grödor för smart och hållbar odling.

5 anledningar till att odla bönor

Bönor är nyttiga och goda.
Bönor är lätta att odla.
Bönor ger rikliga skördar.
Bönor är lätta att förvara.
Bönor ger tillbaka kväve till jorden.

Bönor tillhör familjen ärtväxter, Fabaceae, en gigantisk växtfamilj med släkten som samlar perenner, buskar, träd, grönsaker och foderväxter. De olika släktena av bönor odlas över hela världen och är livsviktiga grödor för människors uppehälle både vad gäller mat och inkomster.

Namnrika trädgårdsbönor

Arten som rätt och slätt heter böna, Phaseolus vulgaris, kallas ofta för trädgårdsböna. Arten är indelad i grupper efter form och färg på baljan samt efter hur bönorna odas och används.

Gröna, runda brytbönor
Brytbönor samlas i Brytböna-Gruppen. Brytböna kallas även grön böna eller haricots verts, som betyder 'grön böna' på franska. Haricots verts används framförallt om de gröna bönorna när de ska tillagas.

Brytböna finns i många olika sorter med smala, oftast runda, gröna baljor, som används omogna och hela efter kokning. Skörda efterhand hela sommaren när baljorna är runt 15 cm. Efter snabb förvällning går brytbönorna utmärkt att frysa.

Till Brytböna-Gruppen räknas också den vackra rödvioletta purpurbönan. Den odlas och används på samma sätt som brytböna.

Gula, runda vaxbönor
Vaxbönor samlas i Vaxböna-Gruppen. Det är samma typ av böna som brytbönan, med runda baljor, men färgen går i olika gula eller vaxfärgade toner.

Precis som brytbönor används vaxbönornas baljor omogna och hela efter kokning. Skörda efterhand hela sommaren när baljorna är runt 15 cm. Efter snabb förvällning går brytbönorna utmärkt att frysa.

Vad är störbönor?

Bönor finns i låga, lite buskiga sorter som inte kräver stöd och höga sorter som behöver något att klättra på: en spaljé, ett staket eller en stör, helt enkelt. Exempelvis vaxbönor finns i sorter som kallas störvaxbönor och brytbönor finns som störbrytbönor. Förleden ”stör” talar om att du ska vara beredd på att sorten du odlar växer på höjden. Bönstjälkar håller sig fast genom att skruva sig motsols runt sitt stöd.

Platta och vågiga skärbönor

Skärbönor samlas i Skärböna-Gruppen. Skärbönor har breda, platta baljor som blir vågiga efterhand som bönorna sväller inuti baljan. Baljorna smakar bäst omogna – skörda därför innan bönorna sväller ordentligt. Namnet skärböna skvallrar om att bönan gärna skärs eller strimlas i bitar innan den kokas.

I skärbönagruppen finns gröna bönor och gul − de senare som kallas skärvaxbönor. En hög sort av vaxböna blir en störskärvaxböna. Det är inte konstigt att det känns som om bönor har många namn.

Vackra kokbönor

Kokbönor samlas i Kokböna-Gruppen. Kokbönor kallas också spritbönor och är sorter som odlas för sina bönors skull. Fullmogna baljor spritas, bönorna torkas och används efter kokning. Bönornas färg ger namn åt olika grupper av kokbönor som brun böna, röd kidneyböna, spräcklig böna, svart böna och vit böna.

Bland kokbönor finns också borlottoböna, med vackra rosaspräckliga baljor och bönor, och den gröna gourmetbönan flageoletböna. De används båda spritade och torkade som kokbönor men kan också skördas omogna för att koka och äta de späda baljorna.

Rosenböna för öga och gom

Arten rosenböna, Phaseolus coccineus, även kallad blomsterböna, odlas lika mycket för sina vackra röda, rosa och orange blommor som för baljorna och bönorna. Baljorna kan skördas omogna och ätas kokta eller så skördas baljorna mogna för att spritas. Bönorna torkas då och äts kokta.

Det är viktigt att rosenböna kokas före förtäring – råa baljor och bönor kan ge rejäla magbesvär.

Renässans för bondböna

Bondbönor, Vici faba, har odlats i vårt land sedan medeltiden. De stora, mycket näringsrika bönorna användes kokade i soppor eller stuvade långt in på 1900-talet och odlades flitigt i alla köksträdgårdar. Idag upplever bondbönan en renässans influerad av medelhavsmat, gärna serverade med olivolja och vitlök.

Odla bönor så här

Bönor är värmeälskande. Jorden bör ha nått 15 °C innan sådd för att de ska gro och inte ruttna. I norr eller om man har en kall och fuktig lerjord bör bönorna förgros inne 2–3 veckor för att sedan planteras ut när nattfrostens tid är förbi. Lägg fröerna i blöt ett dygn innan sådd så gror de snabbare.

Bönor förodlas i djupa krukor, helst i djupa brätten eftersom rötterna är känsliga vid omplantering. Luckra jorden i bäddarna och tillsätt lite kompost eller kogödsel, annars är sol, lä och fuktighållande jord allt bönor ber om. Skörda innan fröerna börjar svälla i baljorna, då är de som läckrast. Bönor har inte klängen som ärterna utan slingrar sig runt det stöd som finns tillgängligt. Ge de höga sorterna kraftiga störar, de kan bli ganska tunga när de dignar av härliga baljor.

Bönor är smarta

Bönor tillhör en av de grödor som genererar näring till jorden. De har nämligen en förmåga att ta upp kväve ur luften och binda det i sin växtmassa samt göra kvävet tillgängligt för rötterna i jorden. Jorden tillförs således näring under säsongen och när skörden är avslutat myllas växtresterna ner i marken för att fortsätta generera näring.

Bönor är verkligen mångsidiga: de är lättodlade, rikgivande, vackra, goda, lätta att förvara länge och de ger näring tillbaka till jorden. Alla borde prova att odla bönor.