Guide: Odla egna tomater

Guide: Odla egna tomater

Himmelskt! Det drar i kinderna saliven rinner till och det går inte att undvika ett "himmelskt"! De första solmogna tomaterna smakar just så. Bara en sort, en enda planta räcker länge. Men har man väl börjat odla tomater är det svårt att hålla sig till en sort, det finns ju så otroligt många att välja bland. Det är inte svårt att odla tomater själv, det krävs lite pyssel, men belöningen är rik.

Det är solen som gör det

Smaken kommer med solen. Det är solen som inte bara ger tomaterna färg, utan dessutom lockar fram socker, vitaminer och alla härliga aromer. Tomaterna som säljs i butikerna plockas innan de är riktigt mogna och får därför inte samma rika smak. Det behövs inget lyxigt växthus, en inglasad balkong eller ett uterum kan duga lika bra, bara solen lyser där minst 6 timmar om dagen. En solig och vindskyddad plats ute kan också duga, men då får man välja sorter som klarar våra somrar.

Otrolig mångfald

Tomat tillhör den stora familjen Solanaceae och är släkt med paprika, aubergine och potatis. Röda i olika nyanser är vanligast, men det finns gula, orangea, gröna, ja till och med svarta. Vanligast är runda i olika storlekar, mellan 70–20 gram, cocktail 35–50 gram, körsbär 15–20 gram och så dom biffiga bifftomaterna som kan väga över 200 gram. Sen har vi de lite avlånga plommontomaterna i olika storlekar, bland de stora avlånga sorterna hittar vi koktomater som har mer och fastare fruktkött, utmärkta när det ska göras pastasås. (Läs mer om tomatsorter här)

'Golden-Pearl'

Så egna plantor

Ha inte för bråttom! Tidpunkten för tomatsådd beror på hur man tänker odla dem och var i landet man bor. Räkna 7–8 veckor från sådd till utplantering. Har du tillgång till varmt växthus kan du så i februari. Ska de stå ute får du vänta till mitten av april.

Börja med att grunda små krukor eller lådor med plantjord, toppa med såjord. Vattna. Lägg ett par frö i varje kruka, och i lådan fördelar du fröna jämnt över ytan. Täck med ett tunt lager såjord eller vemiculit. Glöm inte att sätta i etikett med sortnamn och datum. Täck med fiberduk eller plast med hål. Placeras varmt, runt 25 °C, det behövs inget ljus. Fröerna gror på 4-6 dagar, står de svalare kan det ta upp till 14 dagar. Ta bort plasten så snart de första bladen syns och placera sådden ljust. Kondensdroppar på små nya blad kan vara förödande och förstöra en hel sådd. Temperaturen ska nu ligga runt 18° men aldrig under 15°. Håll jorden fuktig men inte genomvåt, enklast är det med underbevattning. Ställ krukorna på en bricka med en kapillärmatta, då håller jorden en jämn fuktighet.

Ljus och mörker

När bladen börjar komma behövs mycket ljus. På en inglasad varm balkong, i ett växthus eller uterum i söderläge med värme kan möjligen det naturliga ljuset räcka. Men för att vara på den säkra sidan är extrabelysning att föredra, särskilt för de som såtts före april. Vanliga lysrör och energilampor fungerar bra och ska hänga en decimeter ovanför plantorna. Hänger de i kedjor kan de höjas allt eftersom plantorna växer. Lamporna ska lysa 16 timmar per dygn, inte mer, vila i mörker är viktigt även för tomater. För mycket ljus ger stressade plantor.

Tomater-'Roma-VF'

Skola om

När plantorna börjar få några karaktärsblad, de blad som kommer efter de första två hjärtbladen, är det dags att plantera om, eller skola dem som man säger på fackspråk. Fyll krukor till häften med planteringsjord. Kläm på krukan med plantorna och lyft försiktigt upp dem en och en. Du kan använda en prickelpinne, omskolningsredskap, eller en vanlig gaffel. Håll i bladen, aldrig i stammen, det är så lätt att nypa för hårt och då dör plantan. Sätt ner plantan i den nya krukan och fyll upp med jord. Plantan ska stå djupt, karaktärsbladen ska ligga precis ovan jordytan, hjärtbladen under. Dunka krukan försiktigt i bordet, då sätter sig jorden fint runt rötterna. Tryck inte till jorden för hårt, rötterna behöver luft. Vattna, och glöm inte etiketter om du vill hålla reda på sorterna. Ställ tillbaka krukorna på brickorna på samma ljusa plats.

Nu kommer det att gå undan, det växer så det knakar. Följ upp med pinnar som plantorna kan bindas upp mot och glesa ut om de står så tätt att de rör vid varandra. Vattna underifrån, ge lite näring i vattnet efter ett par veckor.

Bädd eller balja

När småplantorna står på tillväxt är det hög tid att börja fundera på slutstationen. Det går bra att odla i fasta bäddar i växthus, om förra årets tomater varit friska behöver jorden bara bytas vart tredje år. Men det går även alldeles utmärkt att odla i stora baljor, krukor eller hinkar i stället, se bara till att det är hål i botten där överskottsvatten kan rinna ut. Fördelen med odlingskärl är att de går att flytta på om väder och vind så kräver.

Jorden

Tomater kan vara lite kinkiga när det gäller jorden. Den bör vara näringsrik, i början gillar tomaterna mycket kväve (N). När de första blomklasarna kommer är det däremot fosfor (P) och kalium (K) som gäller. Man kan antingen välja vanlig planteringsjord och blanda två delar planteringsjord med en del kogödsel och lite hönsgödsel. Det som kallas grönsaksjord är också bra. I båda fallen ska man vara beredd att gödsla lite extra efter några veckor. Tillsätt gärna dolomitkalk med magnesium, (Mg), eller epsomsalt som också innehåller magnesium, gäller både bädd och balja. Odlar man i fasta bäddar ska stallgödsel och/eller kompost vändas ner. Gräsklipp är bra liksom nässelvatten fram till andra blomklasen. Det är kväverikt, för mycket kväve efter midsommar ger kraftigare växter, men på bekostnad av blommor och frukt. Har man tillgång till tång är det bara att gratulera. Lägg tången på bäddarna och vänd ner innan plantering. Tången innehåller salt och det kan påverka tomaternas smak och göra dem ännu godare. För alla utan tång kan guldvatten ha samma effekt. Späd urin 1/10 och vattna. Det finns även specialgödsel för tomater, ett smidigt alternativ.

Skola

Nu ska dom ut – plantera djupt

Låt plantorna stå och vänja sig några dagar på den tänkta växtplatsen. Vattna plantorna när det är dags att plantera. Ta ur dem ur krukan och ta bort de två–tre nedersta bladen. Plantera sedan så djupt du kan, tomatplantorna bildar nya rötter på stammen om den kommer ner under jorden och mycket rötter ger starka plantor. En planta i varje odlingskärl och 35–55 cm mellan plantor i bädd rekommenderas. Vattna när planteringen är klar, tomater vill ha mycket vatten men hur mycket är det vädret som styr. Jorden ska vara fuktig men det övre skiktet bör få torka lätt mellan vattningarna. Varma perioder kan det behöva vattnas två gånger om dagen. Däremot får de aldrig stå i genomvåt jord någon längre tid, då är det risk att rötterna ruttnar.

Tjuvar...

Tomater har ett slingrande växtsätt och kan bli flera meter långa därför behöver de bindas upp. Det kan vara mot riktigt långa käppar eller snören som fästs i taket. Huvudstammen blir grövre under sommaren och för att inte strypa dem bör de fästas löst med bindklämmor eller liknande. Det går även att snurra tomatplantan runt snöret allt eftersom den växer.

I bladvecken, där bladskaftet sitter fast på stammen, växer det ut nya sidoskott, det är det vi kallar för tjuvar. Tas de inte bort blir tomatodlingen snart en djungel med mycket blad men inte så fina tomater. Busktomater behöver inte tjyvas, men blir de alltför tätvuxna vinner även de på lite gallring bland skotten. Busktomater blir inte så höga men behöver stöttas med käppar eller växa hängande i ampel.

Blommorna växer ut i klasar mellan bladen och är självpollinerande, men de tar gärna hjälp av humlor och bin om de hälsar på. Befruktningen gynnas av lite fuktigare luft, duscha gärna plantorna på morgonen när vädret är varmt och skaka dem lätt så pollenet lossnar och ramlar ner på pistillen.

Ta för vana att gå igenom dina tomatplantor regelbundet, ett par gånger i veckan för att tjyva och binda upp. Passa på att titta efter skador och insekter som genast plockas bort innan de helt tar över.

...och banditer

Det är inte bara tomatodlaren med familj som gillar tomater. Det finns även en del objudna gäster som kan vilja kalasa på både plantor och frukter. Alla de vanliga banditerna som brukar husera i växthus gillar tomater. Växthusspinnkvalster, bladlöss, mjöllöss (vita flygare) är några. Här gäller det att stämma i bäcken. Håll ögonen öppna redan i ett tidigt skede. Gula blad, vita trådar runt bladskaften, klibbiga blad är säkra tecken på att inkräktarna är där. Regel nummer ett är att plocka bort alla fula blad direkt och släng dem långt bort från plantorna (gräv ner dem i komposten) Duscha undersidan av bladen på morgonen. Sätt in biologisk bekämpning om du vet att du hade problem med ovanstående djur året innan. Då och då dyker det även upp fjärilslarver, oftast grönsaksfly, som kalasar först på bladen och sedan på tomaterna. De är gulgröna eller bruna och rullar ihop sig när de blir skrämda. Plocka bort dem för hand.

Det finns även svampar som kan ställa till problem. Gråmögel är en riktigt besvärlig svampsjukdom vid perioder av dåligt väder. Angreppet syns som bruna fläckar som sedan täcks av en gråluden beläggning. Svampen får fäste i sår på stammen där det suttit tjuvar och på fruktskaften. Ta tjyvar tidigt för att undvika stora sår, är de större är det bäst att använda en vass kniv. Men viktigast för att slippa gråmögel är att undvika kondens. Vattna på morgonen och lufta om vädret är fuktigt, och självklart plocka bort alla angripna växtdelar.

En annan svampsjukdom som kommer senare på säsongen är potatisbladmögel. Den ser man på bladen som får stora gråbruna fläckar, tomaterna får insjunkna mörka partier och blir oätliga. Även här gäller det att vara uppmärksam och plocka bort angripna delar direkt. Lufta och vattna efter väder är också viktigt.

Tomater

Jämnt klimat

Det kan även uppstå skador på plantorna som kommer av odlingsförhållanden. Blad som krullar sig i början av säsongen kan bero på för stora temperaturskillnader mellan dag och natt. Får bladen dessutom stora fula fläckar kan det bero på magnesiumbrist. Det kan bli ett problem i bäddar där tomater odlats flera år. En skopa epsonsalt per planta vid plantering är bra i förebyggande syfte men kan även vattnas ut om brist misstänks.

Pistillröta visar sig som mörka insjunkna partier runt blomfästet på tomaten och beror på brist på kalcium i cellerna. Ojämn vattning och stor skillnad på dag- och nattemperatur gör att plantan har svårt att flytta kalcium till frukterna vilket kan leda till pistillröta. Vissa sorter är dessutom känsligare.

Det går inte att nog understryka att det gäller att hålla jämn temperatur och vattna efter väder för att lyckas med tomatodling.

Skörd

För vanliga runda tomater tar det, vid 20 °C medeltemperatur, 55–57 dagar från blomning till skörd medan det vid 17 °C kan röra sig om 70–75 dagar. För körsbärstomater är utvecklingstiden 10–14 dagar kortare. Skörda när de är riktigt mogna för bästa smak. Klasen kan antingen klippas av helt eller så plockas tomaterna av. Ta bort bladen under den skördade klasen. När plantorna har gett 5–7 klasar toppas de, för att de sista tomaterna ska utvecklas på bästa sätt. Om dina tomatplantor fortsätter leverera in på hösten gäller det att ha koll på vädret. Väntas kyla är det bäst att plocka in tomaterna även om de inte är helt mogna.

Gröna tomater mognar om de får ligga mörkt och svalt, runt 10 °C. Finns det plats kan plantan skäras av strax under nedersta klasen, avbladas och hängas upp-och-ner på mörk och sval plats. Frukterna kommer att mogna allt eftersom, plocka bort de som blir fula. Tomater som förvaras så kan hålla i flera veckor. Är skörden stor kan mogna frukter delas och frysas in, eller mixas. Perfekt till såser och grytor. Och så går det ju koka såser, marmelader, chutney och annat för att kunna njuta av tomaterna hela vintern.

Se alla fröer till tomater här >>

Impecta Fröhandel

Impecta Fröhandel, 2019-02-06
Rara ärter och sköna bönor

Ärter och bönor tillhör den fantastiska familjen Fabaceae. I den här familjen finns förmågan att med hjälp av jordlevande bakterier binda kväve, N, ur luften och på så sätt få tillgång till ett av de viktigaste näringsämnena som växter behöver. Därför kallas de för kvävefixerande växter. Det går att se att det fungerar på ärtväxternas rötter, när bakterierna är aktiva bildas små vit-rosa knölar på rottrådarna. När skörden är över lämnas rötterna kvar i jorden och lämnar kväve till nästkommande gröda. Vid odling av ärtväxter berikar man alltså jorden och därför ingår ärtväxter nästan alltid i gröngödslingsblandningar.

Läs mer
Odla sallat till en sallad

Sallat är växten och sallad är maträtter som ofta innehåller sallat. Ofta ser man att även sallat kallas sallad, kanske är det bara en tidsfråga innan t:et försvinner och sallad blir både växt och mat. Större delen av den sallat vi äter är olika sorter av arten Lactuca sativa, som ingår i den stora korgblommiga familjen Asteraceae. Lac i det latinska namnet betyder mjölk och kommer av den mjölkvita växtsaften som kommer fram när plantan bryts.

Läs mer
Sinnliga zinnia

Zinnia är så vackra att de absolut borde odlas mycket mer. Tåliga blommor i regnbågens alla färger. Klargrönt bladverk och stadiga blomstjälkar gör att de passar i rabatter, men även i krukor, lådor och andra odlingskärl. De är anspråkslösa men trivs bäst i solen och nöjer sig med vanlig odlingsjord bara de får en skvätt växtnäring då och då. De robusta zinniorna drabbas väldigt sällan av skadegörare och står sig länge i buketter. Så flera sorter, eller välj en av fröpåsarna med blandningar, du kommer inte att bli besviken.

Läs mer
Så här odlar du kål

De flesta kålsorter bör förodlas och planteras ut på växtplatsen. Undantag är kålrot och majrova och flertalet av de asiatiska kålväxterna. Grönkål går också att direktså, men det blir snabbare skörd om man förodlar. Kålfrön gror snabbt, på bara några dagar i 20 graders värme, något längre om det är svalare. Kålplantor ska planteras när de fått 3–5 blad, blir de större har de svårare att etablera sig på växtplatsen, därför ska de inte sås tidigare än 4–6 veckor före utplantering.

Läs mer
Logga in
Favoriter
Kundtjänst
Frönyheter 2019.